Får man sprida hur mycket dynga som helst?

Det var med mycket blandade känslor jag läste kommunalrådsbloggen på Vimmerby kommuns hemsida idag.
Överst på bloggen står det bland annat

"Välkommen! På den här bloggen kan du följa mitt arbete som kommunalråd i Vimmerby kommun. "

Jag hade inte haft tid att läsa den förrän nu.
Jag läste och läste och läste. Blev mer och mer förvånad.
Skriver han verkligen så???
.
 Det manliga kommunalrådet hade skrivit av sig sin frustration såg det ut som.
Han spydde verbal galla över oppositionen, Vänsterpartiet och i synnerhet Centerpartiet.
Mest galla spydde han över kommunens kvinnliga oppositionsråd.
Han gjorde ett par undantag, två manliga Centerpartister. Den ena kallade han för prestigelös....
Det är otroligt smaklöst, enligt min personliga uppfattning.

Vem är han att sätta sig till doms över alla de politiker som numera sitter i opposition?
Hur kan han sprida så mycket dynga på en kommunal blogg?

Han undrar när ITSAM ska få en ursäkt!!!

När ska han själv be om ursäkt för alla de mycket personliga påhopp han gör och har gjort på kommunens kvinnliga oppositionsråd och andra som inte alltid tycker som han?

Jag har aldrig i hela mitt långa liv varit med om maken.

Om någon människa ska ta det vårt manliga kommunalråd skriver på allvar så får  nog Micael Glennfalk stämma ned tonen och använda sig av ett annat språk. 

"Jag kan bara konstatera att centern fortsatt sin blixtkrigs-opposition sedan valförlusten 2010, först i alliansen och nu i minoriteten."

Så skriver Micael Glennfalk på kommunalrådets blogg på Vimmerby kommuns hemsida den 25 april 2015.

Såvitt jag vet, och jag borde veta, så har Centerpartiet, som  det heter, inte bedrivit något slags "blixtkrig" gentemot övriga partier i fullmäktige.

Vi har inte heller så som Micael Glennfalk gör i sitt blogginlägg och andra inlägg på sociala medier, fört någon personlig vendetta mot en viss person eller ett visst parti.

Det är har hänt att man kritiserat honom, för att bemöta hans ensidiga kritik.

Han kritiserar också oppositionen för att de inte lämnat några förslag till besparingar.
Han tycker väldigt mycket om det. Och det får han göra. Men om majoriteten hade haft ett transparent synsätt och tagit med oppositionen i arbetet för att gemensamt ta fram en seriös och hållbar budget kanske vi sluppit alla påhopp och insinuationer.

Vi ska väl alla arbeta för Vimmerby kommuns medborgares bäste med de medel vi har att tillgå?

Ikväll är det Kommunfullmäktige!

God eftermiddag
Allas er EvaS i Frödinge

SKOLOR OCH FÖRSKOLOR ENGAGERAR

Igår kväll var jag på ett mycket välbesökt möte i Djursdala fina skola.
Centerpartiet hade bjudit in till ett öppet möte. Många passade på att ställa frågor och diskutera det de tyckte var viktigt.
Där lyftes frågor av olika karaktär. Men det mest genomsyrande var ändå den av Vimmerby kommuns politiska majoritet föreslagna skol- och förskolenedläggningen av fyra skolor och två förskolor.
Att man fått höra att kommunstyrelsens ordförande vid något tillfälle yttrat att det nu är oppositionen som ska visa vägen till besparingar som möjliggör en besparing i den kommunala ekonomin.

Man blir förundrad. Minst sagt. Jag är väl enfaldig, men jag trodde att majoriteten hade så mycket vett och sans att de redan seriöst hade vänt på alla stenar för att hitta andra sparalternativ.
Att gå ut med ett sparförslag som innebär nedläggning av fyra viktiga landsbygdsskolr i Gullringen, Tuna Djursdala och Rumskulla. Och tvåförskolor! i Pelarne och Djursdala!
På båda ställena har de riktigt fina förskolor med nära till naturen och barnantalet är inte vikande snarare tvärtom.

För ett antal år sedan lades sparkrav från kommunstyrelsen på alla förvaltningar.
(När gör det inte det?) Så även Barn och Ungdomsförvaltningen/nämnden, som det hette då.
Då kom det fram ett förslag att lägga ned Pelarne förskola. Det var en av de konsekvenser som kunde bli om man skulle spara tillräckligt enligt kravet man fått.  Då var Krister Torenfält, Centerpartiet, ordförande i Barn och ungdomsnämnden. När tjänstemännen hade tagit fram förslag till möjliga besparingar nämndes bland andra en nedläggning av Pelarne förskola. Det blev självklart ett ramaskri bland ortens föräldrar. Krister Torenfält fick bära hundhuvudet eftersom han var ordförande i nämnden..
Nu blev det i slutänden ingen nedläggning. Den 20 november kunde man läsa i Vimmerby Tidning att förskolan var räddad. Centerpartiet hade efter ett möte tagit ett enat beslut om att de skulle rösta för att den skulle få vara kvar
Artikeln hittar man här
http://www.vimmerbytidning.se/article/view/39970/ 

Det var inte första gången som förskolan var hotad.
Det är synd att man gång på gång ska utse en riktigt bra fungerande verksamhet som strykobjekt.

Djursdala förskola är om möjligt ännu mindre begripligt att man vill lägga ned. Där finns så gott om barn, att alla i dagsläget inte får plats som önskar det.
Förskolan borde i stället utvecklas så att alla barn som bor i upptagningsområdet kan erbjudas plats.

Jag funderar också på hur man från kommunalt håll genomfört en konsekvensbeskrivning?
Vad blir konsekvenserna ur ett barnperspektiv?
Vad blir konsekvenserna om man lägger ned fyra viktiga landsbygdsskolor ur ett näringspolitiskt perspektiv?
Vad blir konsekvenserna för alla som bor och verkar på landsbygden.
Vilka långtgående ekonomiska konsekvenser får nedläggning av skolor och förskolor?
Vilka konsekvenser får det för en fortsatt levande landsbygd?

Kort sagt vad blir de samhällsekonomiska konsekvenserna om man lägger ned fyra skolor och två förskolor?

Ta vara på det kapital vi har i vår fina landsbygdskommun!
Kapital som inte endast kan räknas i kronor och ören.
Livskvalitet är något som ofta förknippas med vår fina natur och vårt vackra landskap.

Jag funderar och funderar. Jag hoppas verkligen att man kommer till sans och tar sitt förnuft till fånga och fattar kloka beslut baserade på mycket goda grunder.
Och att alla skolor och förskolor får vara kvar.

Nåja nu ska jag gå ut i vårsolen här i Frödinge och bara njuta av att vara.
God eftermiddag
Allas Er
EvaS i Frödinge

Levande Landsbygd eller...

För att landsbygden ska utvecklas och förbli en levande landsbygd krävs att det finns människor som bor och verkar där. För att människor ska kunna bo och verka på landsbygden kravs att de har tillgång till service från bland andra kommunerna i form av skolor barnomsorg äldreomsorg infrastruktur och goda kommunikationer.
Det behövs även stöd till föreningslivet.

I vår kommun har detta gått kräftgång.
Dels beroende på att kommunal  regional och statlig service har minskat. Undan för undan

Posten, som kommer med lantbrevbärare har försämrats. Förr fick vi paketen med brevbäraren. Nu måste vi åka till stan för att hämta på Konsum/Coop.

Vi kan inte heller ta ut pengar hos lantbrevbäraren. Det kunde man göra förr.

Försäkringskassan. Närmaste finns i Västervik. Från Vimmerby är det dryga fem mil dit.

Skattemyndigheten Det är likadant med en Västervik fem mil bort från Vimmerby. Bor man i Gullringen är det ytterligare ett par mil.
Arbetsförmedlingen. Den finns kvar men har MYCKET begränsade öppettider och bara efter tidsbokning.
Polisen. Ja jag bara undrar vart de har tagit vägen? I Vimmerby finns en polisstation, men inga poliser. Öppet måndagar mellan kl 13.00 och 18.00. Det är så man tar sig för pannan!

Allmänna kommunikationer.
Bussarna. Dessa har de lagt utanför vissa samhällen i något de kallar stråktrafik. De som bor i samhällena kan i bästa fall ta skolbussen om de inte kan ta sig ut till riksvägarna. De har lagt till något som kallas närtrafik där människor på landsbygden ska ringa beställningscentralen en viss tid innan man ska åka. Detta kan man göra, det är bara det att de glömt bort att tala om det. Dessa närtrafikfordon går dessutom på sådana tider att man absolut inte kan nyttja dem vid arbetspendling. Deras tider är till för daglediga och pensionärer.
Tågen. De är ett sorgebarn. I vår kommun har vi endast en station där tågen stannar.Det är många som kämpat för en ändring så att tågen kan stanna på fler ställen. Om de nu går. Det är ofta ersättningsbussar. Då hinner man inte till ev anslutning man ska med.

Kommunal "service#.
Skolor och förskolor Just nu vill majoriteten lägga ned fyra skolor och några förskolor. Man har inte gjort någon konsekvensbeskrivning av vad som händer med landsbygden om man lägger ned skolor och förskolor. Elever och förskolebarn finns. Har man överhuvudtaget satt sig in i hur det är för en liten femåring att åka buss själv flera mil till en stor skola? För det är ju så att det är en del barn som bara är fem år när de vid höstterminens start börjar i Förskoleklassen. Jag minns hur vilsen jag själv var när jag som sjuåring skulle börja i en skola med två ettor och två tvåor. Fyra klasser. Det var Västerviks stad på femtiotalet. Jag kan känna nypet i bröstet än. Hur ska det då vara för en liten unge som ännu inte fyllt sex?
Förskolor har man tänkt lägga ned. Föräldrarna får då skjutsa sina barn till Vimmerby eller till någon annan förskola som fortfarande är öppen. OM det finns plats. Det är inte så många veckor sedan vi läste att det var lång kö i Vimmerby till förskolorna. Att man skulle hyra eller köpa baracker för att komma tillrätta med problemet. Undrar verkligen hur de tänkt att få plats med de barn de tänkt flytta genom att  lägga ned de förskolor som finns och fungerar idag på landsbygden

Allt för att Socialens pengar inte räcker. Det har de inte gjort på länge. De stödjer sig mot att de måste följa lagar och bestämmelser som gäller utsatta människor vuxna och barn. Men om nu pengarna inte räcker så kanske man skulle titta över varför. Varför har Vimmerby så mycket högre kostnader än andra liknande kommuner? Varför placeras t.ex betydligt fler barn och ungdomar i andra hem än sitt eget hos de biologiska föräldrarna? Är föräldrarna i Vimmerby så väldigt mycket sämre på att ta hand om sina barn? Skulle inte tro det. Men något är det som gör att socialarbetarna väljer att placera om barnen i stället för att sätta in insatser i hemmet. Jag vet inte. Jag har inte någon utbildning på detta område. Men jag kan få undra och fråga.
För några år sedan lades ett sparbeting på Socialen. Då valde man att lägga ned Bubblan. Där jobbade man med förebyggande och man hade personal som kunde gå hem till familjer med bekymmer för att stötta och hjälpa innan problemen blev alltför stora.
Äldreomsorgen verkar fungera bra. Det är tack vare alla de som varje dag sliter för att få tiden att räcka till. Att scheman ska hålla. Detta slit tär på personalen. Sjuktalen är höga. Väldigt höga.
Det är inte konstigt. Man orkar bara springa tills man stupar. Man har aviserat ökade kostnader även inom äldreomsorgen. Man undrar var det ska sluta?
Infrastruktur vägar fysiska och digitala. 
Vägarna blir allt sämre. Groparna, sprickorna och hjulspåren blir allt djupare och fler. Vissa vägar är kommunens vissa är statliga och vissa enskilda. Alla behöver underhållas och för detta behövs pengar, ganska mycket pengar. Både till att hålla vägarna i stånd och till vinterväghållning.
Det finns gator i vår kommun som inte fått någon ny beläggning sedan kommunsammanslagningen 1971.
Bredband, fiber. Detta har varit en följetong i vår kommun som man skulle kunna göra TV-program om. Folk på landsbygden har uppmanats att själva gräva ned fiber i vad man kallar byalag. Att man från kommunens sida inte från börja hjälpte till att starta dessa byalag är för mig en gåta. Trodde man att det fanns byalag redan innan? Det fanns det INTE. Det fanns föreningar i kommunen. sockenföreningar, intresseföreningar hembygdsföreningar idrottsföreningar mfl mfl. MEN dessa skulle inte vara byalag för fiberutbyggnad. Det skulle kunna drabba medlemmarna i föreningen hårt om ekonomin inte gick ihop. Nu har man sagt att man ska göra uppehåll i bredbandsutbyggnaden där kommunen ska gräva. Det saknas pengar. Undrar vad de företagare tycker som verkar ute i de orter på landsbygden där de nu får vänta. Men de är luttrade. Kanske ska de flytta in till stan och bygga nya lokaler.
Industrimark finns det ju gott om numera - i stan.

Det finns säkert mer man skulle kunna fylla på med, men detta får räcka just nu.

Mycket av allt detta tär på servicen till människor som bor både i stan och på landsbygden. Människor som bor och verkar på landsbygden. De har inte alltid något val. De kan inte alltid flytta in till stan. De bor i hus som blir ganska svårsålda ju mer service som försvinner eller läggs allt längre bort från de boende.
När de valde att bosätta sig på landsbygden och i de mindre kransorterna så fanns det en viss nivå av service. När den undan för undan tas ifrån dem så får de ofta höra att de får skylla sig själva som bor där de bor. På landsbygden.

Jag själv bor på en bondgård. Vi har inga djur längre, och har gården kvar, marken är utarrenderad till viss del. De bästa åkrarna. Vi kan bara flytta om vi säljer vår släktgård där vår familj bott i många generationer. Det gör man inte i första taget. Man härdar ut. Och försöker påverka för att vi ska kunna ha en levande landsbygd även i fortsättningen

Nu är det kväll här i Frödinge by.

Leve Landsbygden!

Allas er EvaS i Frödinge

Vill vi att det ska vara attraktivt att bo på landsbygden?

Före valet var ALLA partier otroligt måna om landsbygden.
Både lokalt regionalt och på riksplanet.
Nu drygt ett halvår efter valet visar vissa sina rätta takter.
Landsbygden är inte värd ett vitten.
När det ska sparas och dras ned är det väldigt lätt att göra det där det drabbar värst. På Landsbygden. Med olika underliga och ibland obegripliga motiveringar.
Att man måste dra ned på de kommunala kostnaderna är ju inget nytt. Det har aviserats tidigare. Men kostnaderna har skenat sägs det.
Det har varit dålig styrning av kommunen enligt SKL (Sveriges kommuner och Landsting).
Tidigare, för några mandatperioder sedan, hade man bra styrning, men med stora omstruktureringar och genom att ta bort de nyckelpersoner som hade kunskaper har man fått ett arbetsklimat där man inte vågar säga ifrån om man är rädd om jobbet.
Nu måste man spara allt som tidigare spenderats och rätta mun efter matsäcken.
Det gör man genom förslag som saknar motstycke.
Man gör det genom i mitt tycke landbygdsfientliga förslag.
Där vill man lägga ned skolor och förskolor, stoppa utbyggnad av fiberbredband, dra ned på föreningsbidrag mm mm
Dessutom finns det mer som sticker oss landsbygdsbor i själen..
Man har låtit bli att utse en Landsbygdsansvarig tjänsteman trots en Landsbygdsutredning som säger motsatsen. Inte heller tar man med de Lokala utvecklingsplanerna i kommunens Översiktsplan. De Lokala utvecklingsplaner man med projektmedel och en mycket stora ideella insatser från föreningar och landsbygdens folk tog fram för hela landsbygden och som var klar i december 2013. Den struntar man i och ska bara göra en ny Översiktsplan för staden.

Vad är det som gör Vimmerby kommun attraktivt?
Är det att ha stora skolor i centralorten?
Är det att barnen ska åka många mil i skolskjutsar flera timmar per dag?
Skulle inte tro det.
Det är vårt fina landskap och miljöer med små livskraftiga samhällen. Små samhällen där det finns nära samhällelig service i form av skola och barnomsorg. Att det finns en väl utbyggd äldreomsorg.Att det finns en bra infrastruktur.
Att det finns bra och tillgänglig kollektivtrafik är inte heller något man bör underskatta.
Att det finns ett rikt och omväxlande föreningsliv.
Annan service som uppskattas är om det finns en butik och en mack.
De orter som förlorar förskola skola butik och mack är snart oattraktiva att bo i, särskilt för barnfamiljer. Utan att barnfamiljer bosätter sig på landsbygden därför att det inte finns barnomsorg och skola så¨försvinner underlaget för butik och mack.
Barnfamiljer och även andra väljer oftast att bosätta sig på en plats där den service de vill ha finns. Vill de bo på landsbygden eller i en mindre ort så väljer de en där de har relativt nära till barnomsorg och skola.
Alla vill inte bo i en stad.
En del vill verkligen bo på landsbygden eller i de mindre byarna.
I vår stad Vimmerby bor nästan hälften utanför stadens gränser, på landsbygden, i samhällen och mindre byar.
De borde ha något att säga till om.
De borde bli lyssnade på.
Ska de som någon sa "skylla sig själva för att de väljer att bo på landet och de får väl flytta om det inte passar"
Jag bor på en släktgård. Den kan man inte flytta någonstans.
Jag är Centerpartist, men först och främst är jag landsbygdsbo.

Vårdnadsbidrag eller barnomsorg?

Jag har funderat lite.
Det är akut brist på barnomsorgsplatser.
Idag kostar en förskoleplats på heltid ca 135000 kronor per år för en kommun av Vimmerbys storlek. Föräldrarna betalar endast ca 10% av det beroende på maxtaxan och föräldrarnas inkomst.
Övriga 90% betalas med skattemedel.
I Vimmerby kommun kan föräldrar med barn mellan ett och tre års ålder få s.k. Vårdnadsbidrag om de inte behöver kommunal banomsorg.
De får då 3000 kronor per månad.
Regler finns på kommunens hemsida.
"Vårdnadsbidrag för barn mellan ett och tre år"
Om fler kunde nyttja detta bidrag för att antingen vara hemma med barnet eller lösa sin barnomsorg själva skulle kommunen spara väldigt mycket pengar.
Många måste anlita den kommunala barnomsorgen för att de måste arbeta och tjäna pengar att få ekonomin att gå ihop, men en del skulle nog vilja vara hemma med sina små om de bara kunde.

Jag vet vad jag skulle ha valt om jag varit i den situationen när mina barn var små.
När mina flickor var små blev jag ensamstående p.g.a. skilsmässa.
Då hade jag dem hos en kommunal dagmamma från att yngsta dottern var två år till dess hon var fem. därefter slutade dagmamman och jag blev anvisad en plats på dagis för den yngsta och fritids för den äldsta.
Det blev inte bra. Yngsta dottern mådde dåligt av de långa dagarna och jag satte mig att räkna på om jag skulle kunna gå ner i arbetstid.
Jag räknade fram och tillbaka och kom slutligen fram till att jag skulle klara mig om jag arbetade endast förmiddagar. Det blev 4,7 timmar per dag mellan kl 6.48 - 11.30.
Dels fick jag lägre barnomsorgsavgift, dels fick jag högre bostadsbidrag.
Det fattades ändå 100 kronor (Detta var 1975)
Det löste jag genom att jag hade mer tid att baka själv och laga mat från grunden. Jag sydde också en hel del av barnens och mina egen kläder.
När mina pojkar var små på åttiotalet var jag först hemma med den äldste till han var nästan två år. Då var jag gift med pojkarnas far, det är jag än.
Jag städade åt kommunen ett par timmar om dagen kvällstid, när deras pappa var hemma. Sedan blev jag kommunal dagmamma. Det var jag sedan i 21 år innan jag blev sjuk. Då hade alla ungar redan flugit ur boet.

Att man kan lösa sin ekonomi är inte alldeles lätt idag. Jag hade turen att mina barn växte upp när barn var ute och lekte "med kottar och pinnar"
De hade inga mobiltelefoner eller plattor. De hade inte ens en egen TV.
Var och en måste få göra det som passar bäst i varje enskilt fall.
För mig var det bäst att vara hemma med barnen så mycket som möjligt.

Trevlig helg!
EvaS

Synpunkter på VACKRA VIMMERBY – GESTALTNINGSPROGRAM

Frödinge 2015-03-04

Synpunkter på

VACKRA VIMMERBY – GESTALTNINGSPROGRAM

Nu kan man lämna synpunkter på ett gestaltningsprogram som kommunen beställt av en extern aktör

Konsulten Tengbom AB. 

Här kan man hitta det. Det finns också utställt i Stadshusets foajé 

http://vimmerby.se/press/pressmeddelanden/tyck-till-om-vackra-vimmerby/

Synpunkter kan skickats till Stadsarkitekt Sara Dolk

Som kommuninnevånare och privatperson har jag rätt att lämna synpunkter. Det har jag gjort.

Har skummat igenom förslaget. Det ser väldigt fint ut.

Bekymret är att Vimmerby kommun inte har ekonomi att genomföra allt detta vackra.

Men som vision är det ganska fint.

Saknar också vision och gestaltning för de mindre orterna runt Vimmerby.

Storebro, Södra Vi, Gullringen, Frödinge, Rumskulla, Djursdala, Locknevi och Pelarne

Det är nog en utopi, men att hela Vimmerby kommun ska vara med i ett gestaltningsprogram borde vara en grundbult.

Allvarligt är också att man föreslår att ta bort flera av stadskärnans P-platser.

Man vet ju idag att stadskärnornas handel är avhängig att det finns P-platser inom rimligt avstånd. I allt fler städer finns tomma butikslokaler inne i centrum medan det i ytterområden växer upp nya stora butiker. Med gott om parkeringsytor. 

Som boende någon mil utanför centralorten är jag beroende av att kunna hitta en parkering när jag ska handla. Någotsånär nära de butiker jag vill besöka.

Idag är det nästan omöjligt till och med en måndag att hitta en parkering.

Maken hade tänkt köpa en tårta på Bakfickan måndagen den 23 februari. Men hittade ingen P-plats med tillräckligt lång parkeringstid, inom rimligt gångavstånd, så det blev ingen tårta.

Tar man bort parkeringen på torget, den vid Rönnbärsgatan och utmed Storgatan, vilket förespeglas i gestaltningsprogrammet, blir det ännu sämre än det är idag.

Vilket centrumhandeln förlorar på.

Därför bör man ta med att man ska behålla antalet centrala parkeringar som det är idag, men om man kan hitta en annan bra lösning på lokalisering av parkeringsplatser i centrum som ersätter de befintliga, kan man kanske ta bort de som finns i dag.

Det är aldrig roligt att cirkulera omkring med bilen i fåfängt försök att hitta en P-plats med mer än en kvart P-tid.

En annan synpunkt är den att man ritat fina gång-/cykelbanor. Det är bra och nödvändigt. Men man har ritat in planterade träd. Detta är opraktiskt med tanke på att det krävs viss frigång för cyklister och gående. Det ställer också till det om de skjuter ut över körbanan. Därför krävs ett ganska stort fritt område kring träden så de kan breda ut sig naturligt utan att vara till hinder för gång, cykel och biltrafik.

T.ex är nog en ”japansk magnolia” med fri höjd över körbanan med 4,60 m inte tänkbart.

Enligt ”Lokala ordningsföreskrifter för Vimmerby kommun” §9 står det ” På ingen gatudel får grenar från träd, buskar och dylikt finnas på lägre höjd över gång/cykelbana än 2,50 m och 4,60 över körbana.”

De lokala ordningsföreskrifterna är rätt svara att hitta men här är en länk:

http://www.vimmerby.se/PageFiles/3584/Lokala%20ordningsf%C3%B6reskrifter%20f%C3%B6r%20Vimmerby%20kommun.pdf

Med vänlig hälsning

Eva Svensson

Fundering kring industritomter på Ceos och Krönsmon

I kväll ska jag vara med på kommunfullmäktige. Har försökt förstå de senast tillkomna handlingarna jag fick i fredagsJag har funderat kring hur kommunen sätter tomtpriser på industrimark.I förra veckan kunde man läsa i Vimmerby tidning om vad kostnaderna för iordningställandet av nya industriområdena på Ceos och Krönsmon kommer att kosta. Det vill säga det finns en viss skillnad i om man tar med det ena eller det andra.

Jag har varit ersättare i kommunfullmäktige några perioder nu. Jag har följt detta på lite avstånd så att säga.Informationen har varit något diffus. Än har man beräknat på vissa grunder än har manberäknat på andra grunder. Min egen okunskap i ämnet har blivit alltmer höljd i dimmor. Nu hoppas jag att dimmorna så småningom ska skingras, för mig och alla andra kommuninnevånare i allmänhet och för politikerna som ska fatta beslut i synnerhet.

Att Centerpartiet blev utmålad som det svarta fåret när man inte ville bygga ut hela Krönsmon direkt har vi fått läsa i vårt eminenta lokalorgan Vimmerby tidning, liksom på kommunalrådets blogg mm. 

Att man åtminstone skulle kunna få en alltigenom ärlig och lättbegriplig redovisning av ALLA kostnader för både Ceos och Krönsmon är nog en dröm som vi kanske inte får se gå i uppfyllelse. Alla kostnader är t.ex. inte med i underlaget till kommunfullmäktige ikväll. Alla fakturor har inte kommit in än. Man är inte färdig.

Vad har man räknat in? Vad väljer man att lägga bredvid?Har man räknat in kostnaden för väganslutningen mot RV34/23?

Anbudet från Entreprenören låg på 22, 3miljoner lite drygt.

Kostnaderna hitintills som man hitintills fakturerats av Entreprenören är nästan 56,1 miljoner kr.  Dvs nästan 34 miljoner mer än anbudet. Beroende på en massa anledningar. Därtill kommer andra kostnader.

Nåja så här långt menar en del att kostnaden kan komma att hamna på ca 85 Miljoner totalt för båda industriområdena. Då räknar man inte in kostnaderna för vatten avlopp el mm. Det ska "betala sig självt" när något presumtivt företag vill etablera sig i Vimmerby och då köpa tomt någon gång i framtiden och då betala anslutningsavgift.Ingen vet idag hur länge detta dröjer, Allt annat är spekulationer.

Det ska också finnas schaktmassor som enligt den upphandlade entreprenören är värda ca 4,5 Miljoner

Men vad kostar då en industritomt?Om totalkostnaden för att ställa i ordning de två industriområdena blir 85 Miljoner kronor. Drar man ifrån det uppskattade värdet av täktmassorna 4,5 Miljoner kr så blir det ändå ca 80,5 Miljoner i kostnad för kommunen

Totala arealen på de två områdena är ca 33 hektar, varav tomtmark drygt 23 hektar, 231276 kvm.Då blir kvadratmeterpriset 348 kronor för iordningställandet.Jag vet inte om man räknat in priset på marken som den var innan. Ca 20 kronor/kvm skulle jag tro att den var värd. OM man nu inte redan räknat i dessa ca 20 kr/kvm så tillkommer de, men som sagt jag vet inte.

En annan aspekt är att man inte kan, hur gärna man än vill, sälja ALL mark.

Det går åt en del till gator och allmänna ytor. Hur mycket är svårt att säga idag. Men kommunen kommer att ha framtida kostnader i service och underhåll där .

Det blir, mina vänner, 348 kronor kvadraten i investeringskostnad för "säljbar" tomtmark om slutnotan hamnar på 80,5 Miljoner kronor om man slår ut det på hela tomtarealen!Vimmerby kommun vill nu "rea" ut marken genom att sänka priset vid Ceos till 130 kronor kvadratmetern under 2015 enligt uppgift i Vimmerby tidning fredagen den 20 februari.Det gör en skillnad på 258 kronor per kvadratmeter.

Ceos området är 52567 kvm tomtyta.

Kostnaden för Ceos 52567 kvm blir ungefär en femtedel av den totala kostnaden d.v.s. 18,3 miljoner

Intäkterna om man säljer tomter på Ceos borde då bli för ca 52567 kvm X 130kr = ca 6,8 miljoner kronor.En nätt liten förlust på ca 11,5 Miljoner. Eller intäktsbortfall om man väljer att kalla det så. Bara på Ceos-områdetEfter 2015 ska priset vara 195 kr/kvm på Ceos. då förlorar man inte fullt så mycket...

På Krönsmon har man tänkt ta 175 kronor /kvmDet området är på 178709 kvm tomtytaBeräknad intäkt ca 31,3 miljoner om priset är 175 kr/kvmKostnaden där är ca 62,2 Miljoner krEn skaplig liten förlust/intäktsbortfall på 30,9 miljonerSkillnaden ska kommunens innevånare/skattebetalare stå för antar jag.Jag undrar HUR man tänker? Hur hanterar man våra gemensamma tillgångar?

Nu ska jag försöka läsa vidare i Kommunfullmäktiges handlingar. Ser med spänning fram emot kvällens förhandlingar. De har satt tiden till 17.30. En himla dålig tid för alla som jobbar. Tidigare har man haft 18.30, vilket var ett gränsfall för affärsanställda och lantbrukare exempelvis

Allas Er

EvaS i Frödinge

PS. Som jämförelse har jag tittat lite på andra kommuners hemsidorVad kostar industrimark på andra orter?

I Linköping har de lite olika priser

Priset på marken ligger mellan 150 kr/kvm i de minsta orterna och 1200 kr/kvm i centralortens bästa lägen. Markpriset avser en planlagd och avstyckad tomt med en tillfart från gata utbyggd enligt gällande detaljplan. Skulle en framtida ny detaljplan medföra att befintliga gator måste byggas om, eller fastigheten får utökad byggrätt, kan kommunen kräva att fastighetsägaren bidrar ekonomiskt för att täcka plan- och ombyggnadskostnaderna.

I Vaggeryd kan man läsa följande

Skyltläge i första byggnationslinjen mot motorväg- 210 kr/kvm
Skillingaryd: Båramo/Götaström - 110 kr/kvm
Vaggeryd: Travbanan/Östermo/Gärahov/Torsbo - 100 kr/kvm
Övrigt inom Vaggeryd/Skillingaryd tätort - 100 kr/kvm
Industriområden i Klevshult/Hok - 50 kr/kvm

Samtliga markpriser inkluderar avverkning av tomten samt fiberkabel till tomtgräns.

Utöver markpriset tillkommer diverse olika anslutningskostnader samt en avstyckningskostnad. Skulle detaljplanen behöva ändras för att tillmötesgå planerad verksamhet tar kommunen ut en kostnad även för detta.

I Heby kommun kan man läsa

Heby kommun har ett antal färdigplanerade industritomter till försäljning i de olika kommundelarna. För varje område finns specifika tomtkartor, se nedan. En del mark är redan avstyckad och färdig att sälja, medan annan mark måste styckas först. I sådana lägen har köparen möjlighet att själv bestämma tomtens storlek och form.

Mark för verksamhetsändamål upp till 5000 m2kostar 50 kr/m2.
Mark för verksamhetsändamål överskridande 5000 m2kostar 25 kr/m2 för den del som överskrider 5000 m2.

Vad ingår i tomtpriset?
I priset för tomten ingår kostnader för avstyckning samt dragning av gata och VA-ledningar fram till tomtgräns. Till priset för tomten tillkommer anslutningsavgift för vatten och avlopp, elanslutning, lagfart samt bygglovskostander. 

 

Länk till artikeln i Vimmerby Tidning

http://www.vimmerbytidning.se/article/articleview/63113/1/68/

Som källa har jag också använt mig av de siffror som finns i Kungörelsen med handlingar till Kommunfullmäktige den 23 februari 2015