För att landsbygden ska utvecklas och förbli en levande landsbygd krävs att det finns människor som bor och verkar där. För att människor ska kunna bo och verka på landsbygden kravs att de har tillgång till service från bland andra kommunerna i form av skolor barnomsorg äldreomsorg infrastruktur och goda kommunikationer.
Det behövs även stöd till föreningslivet.
I vår kommun har detta gått kräftgång.
Dels beroende på att kommunal regional och statlig service har minskat. Undan för undan
Posten, som kommer med lantbrevbärare har försämrats. Förr fick vi paketen med brevbäraren. Nu måste vi åka till stan för att hämta på Konsum/Coop.
Vi kan inte heller ta ut pengar hos lantbrevbäraren. Det kunde man göra förr.
Försäkringskassan. Närmaste finns i Västervik. Från Vimmerby är det dryga fem mil dit.
Skattemyndigheten Det är likadant med en Västervik fem mil bort från Vimmerby. Bor man i Gullringen är det ytterligare ett par mil.
Arbetsförmedlingen. Den finns kvar men har MYCKET begränsade öppettider och bara efter tidsbokning.
Polisen. Ja jag bara undrar vart de har tagit vägen? I Vimmerby finns en polisstation, men inga poliser. Öppet måndagar mellan kl 13.00 och 18.00. Det är så man tar sig för pannan!
Allmänna kommunikationer.
Bussarna. Dessa har de lagt utanför vissa samhällen i något de kallar stråktrafik. De som bor i samhällena kan i bästa fall ta skolbussen om de inte kan ta sig ut till riksvägarna. De har lagt till något som kallas närtrafik där människor på landsbygden ska ringa beställningscentralen en viss tid innan man ska åka. Detta kan man göra, det är bara det att de glömt bort att tala om det. Dessa närtrafikfordon går dessutom på sådana tider att man absolut inte kan nyttja dem vid arbetspendling. Deras tider är till för daglediga och pensionärer.
Tågen. De är ett sorgebarn. I vår kommun har vi endast en station där tågen stannar.Det är många som kämpat för en ändring så att tågen kan stanna på fler ställen. Om de nu går. Det är ofta ersättningsbussar. Då hinner man inte till ev anslutning man ska med.
Kommunal "service#.
Skolor och förskolor Just nu vill majoriteten lägga ned fyra skolor och några förskolor. Man har inte gjort någon konsekvensbeskrivning av vad som händer med landsbygden om man lägger ned skolor och förskolor. Elever och förskolebarn finns. Har man överhuvudtaget satt sig in i hur det är för en liten femåring att åka buss själv flera mil till en stor skola? För det är ju så att det är en del barn som bara är fem år när de vid höstterminens start börjar i Förskoleklassen. Jag minns hur vilsen jag själv var när jag som sjuåring skulle börja i en skola med två ettor och två tvåor. Fyra klasser. Det var Västerviks stad på femtiotalet. Jag kan känna nypet i bröstet än. Hur ska det då vara för en liten unge som ännu inte fyllt sex?
Förskolor har man tänkt lägga ned. Föräldrarna får då skjutsa sina barn till Vimmerby eller till någon annan förskola som fortfarande är öppen. OM det finns plats. Det är inte så många veckor sedan vi läste att det var lång kö i Vimmerby till förskolorna. Att man skulle hyra eller köpa baracker för att komma tillrätta med problemet. Undrar verkligen hur de tänkt att få plats med de barn de tänkt flytta genom att lägga ned de förskolor som finns och fungerar idag på landsbygden
Allt för att Socialens pengar inte räcker. Det har de inte gjort på länge. De stödjer sig mot att de måste följa lagar och bestämmelser som gäller utsatta människor vuxna och barn. Men om nu pengarna inte räcker så kanske man skulle titta över varför. Varför har Vimmerby så mycket högre kostnader än andra liknande kommuner? Varför placeras t.ex betydligt fler barn och ungdomar i andra hem än sitt eget hos de biologiska föräldrarna? Är föräldrarna i Vimmerby så väldigt mycket sämre på att ta hand om sina barn? Skulle inte tro det. Men något är det som gör att socialarbetarna väljer att placera om barnen i stället för att sätta in insatser i hemmet. Jag vet inte. Jag har inte någon utbildning på detta område. Men jag kan få undra och fråga.
För några år sedan lades ett sparbeting på Socialen. Då valde man att lägga ned Bubblan. Där jobbade man med förebyggande och man hade personal som kunde gå hem till familjer med bekymmer för att stötta och hjälpa innan problemen blev alltför stora.
Äldreomsorgen verkar fungera bra. Det är tack vare alla de som varje dag sliter för att få tiden att räcka till. Att scheman ska hålla. Detta slit tär på personalen. Sjuktalen är höga. Väldigt höga.
Det är inte konstigt. Man orkar bara springa tills man stupar. Man har aviserat ökade kostnader även inom äldreomsorgen. Man undrar var det ska sluta?
Infrastruktur vägar fysiska och digitala.
Vägarna blir allt sämre. Groparna, sprickorna och hjulspåren blir allt djupare och fler. Vissa vägar är kommunens vissa är statliga och vissa enskilda. Alla behöver underhållas och för detta behövs pengar, ganska mycket pengar. Både till att hålla vägarna i stånd och till vinterväghållning.
Det finns gator i vår kommun som inte fått någon ny beläggning sedan kommunsammanslagningen 1971.
Bredband, fiber. Detta har varit en följetong i vår kommun som man skulle kunna göra TV-program om. Folk på landsbygden har uppmanats att själva gräva ned fiber i vad man kallar byalag. Att man från kommunens sida inte från börja hjälpte till att starta dessa byalag är för mig en gåta. Trodde man att det fanns byalag redan innan? Det fanns det INTE. Det fanns föreningar i kommunen. sockenföreningar, intresseföreningar hembygdsföreningar idrottsföreningar mfl mfl. MEN dessa skulle inte vara byalag för fiberutbyggnad. Det skulle kunna drabba medlemmarna i föreningen hårt om ekonomin inte gick ihop. Nu har man sagt att man ska göra uppehåll i bredbandsutbyggnaden där kommunen ska gräva. Det saknas pengar. Undrar vad de företagare tycker som verkar ute i de orter på landsbygden där de nu får vänta. Men de är luttrade. Kanske ska de flytta in till stan och bygga nya lokaler.
Industrimark finns det ju gott om numera - i stan.
Det finns säkert mer man skulle kunna fylla på med, men detta får räcka just nu.
Mycket av allt detta tär på servicen till människor som bor både i stan och på landsbygden. Människor som bor och verkar på landsbygden. De har inte alltid något val. De kan inte alltid flytta in till stan. De bor i hus som blir ganska svårsålda ju mer service som försvinner eller läggs allt längre bort från de boende.
När de valde att bosätta sig på landsbygden och i de mindre kransorterna så fanns det en viss nivå av service. När den undan för undan tas ifrån dem så får de ofta höra att de får skylla sig själva som bor där de bor. På landsbygden.
Jag själv bor på en bondgård. Vi har inga djur längre, och har gården kvar, marken är utarrenderad till viss del. De bästa åkrarna. Vi kan bara flytta om vi säljer vår släktgård där vår familj bott i många generationer. Det gör man inte i första taget. Man härdar ut. Och försöker påverka för att vi ska kunna ha en levande landsbygd även i fortsättningen
Nu är det kväll här i Frödinge by.
Leve Landsbygden!
Allas er EvaS i Frödinge
Visar inlägg med etikett Industritomter. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Industritomter. Visa alla inlägg
tisdag 14 april 2015
måndag 23 februari 2015
Fundering kring industritomter på Ceos och Krönsmon
I kväll ska jag vara med på kommunfullmäktige. Har försökt förstå de senast tillkomna handlingarna jag fick i
fredagsJag har funderat kring hur kommunen sätter tomtpriser på
industrimark.I förra veckan kunde man läsa i Vimmerby tidning om vad
kostnaderna för iordningställandet av nya industriområdena på Ceos och Krönsmon
kommer att kosta. Det vill säga det finns en viss skillnad i om man tar med det
ena eller det andra.
Jag har varit ersättare i kommunfullmäktige några perioder nu. Jag
har följt detta på lite avstånd så att säga.Informationen har varit något diffus. Än har man beräknat på vissa
grunder än har manberäknat på andra grunder. Min egen okunskap i ämnet har
blivit alltmer höljd i dimmor. Nu hoppas jag att dimmorna så småningom ska
skingras, för mig och alla andra kommuninnevånare i allmänhet och för politikerna
som ska fatta beslut i synnerhet.
Att Centerpartiet blev utmålad som det svarta fåret när man inte
ville bygga ut hela Krönsmon direkt har vi fått läsa i vårt eminenta lokalorgan
Vimmerby tidning, liksom på kommunalrådets blogg mm.
Att man åtminstone skulle kunna få en alltigenom ärlig och lättbegriplig
redovisning av ALLA kostnader för både Ceos och Krönsmon är nog en dröm som vi
kanske inte får se gå i uppfyllelse. Alla kostnader är t.ex. inte med i
underlaget till kommunfullmäktige ikväll. Alla fakturor har inte kommit in än.
Man är inte färdig.
Vad har man räknat in? Vad väljer man att lägga bredvid?Har man räknat in kostnaden för väganslutningen mot RV34/23?
Anbudet från Entreprenören låg på 22, 3miljoner lite drygt.
Kostnaderna hitintills som man hitintills fakturerats av Entreprenören
är nästan 56,1 miljoner kr. Dvs nästan 34 miljoner mer än anbudet. Beroende på en massa anledningar. Därtill
kommer andra kostnader.
Nåja så här långt menar en del att kostnaden kan komma att hamna
på ca 85 Miljoner totalt för båda
industriområdena. Då räknar man inte in kostnaderna för vatten avlopp el mm. Det ska
"betala sig självt" när något presumtivt företag vill etablera
sig i Vimmerby och då köpa tomt någon gång i framtiden och då betala
anslutningsavgift.Ingen vet idag hur länge detta dröjer, Allt annat är
spekulationer.
Det ska också finnas schaktmassor som enligt den upphandlade entreprenören
är värda ca 4,5 Miljoner
Men vad kostar då en industritomt?Om totalkostnaden för att ställa i ordning de två industriområdena
blir 85 Miljoner kronor. Drar man ifrån det uppskattade värdet av täktmassorna
4,5 Miljoner kr så blir det ändå ca 80,5 Miljoner i kostnad för kommunen
Totala arealen på de två områdena är ca 33 hektar, varav tomtmark
drygt 23 hektar, 231276 kvm.Då blir kvadratmeterpriset 348 kronor för iordningställandet.Jag vet inte om man räknat in priset på marken som den var innan.
Ca 20 kronor/kvm skulle jag tro att den var värd. OM man nu inte redan räknat i
dessa ca 20 kr/kvm så tillkommer de, men som sagt jag vet inte.
En annan aspekt är att man inte kan, hur gärna man än vill, sälja
ALL mark.
Det går åt en del till gator och allmänna ytor. Hur mycket är
svårt att säga idag. Men kommunen kommer att ha framtida kostnader i service
och underhåll där .
Det blir, mina vänner, 348 kronor kvadraten i investeringskostnad för
"säljbar" tomtmark om slutnotan hamnar på 80,5 Miljoner
kronor om man slår ut det på hela tomtarealen!Vimmerby kommun vill nu "rea" ut marken genom att sänka
priset vid Ceos till 130 kronor kvadratmetern under 2015 enligt uppgift i
Vimmerby tidning fredagen den 20 februari.Det gör en skillnad på 258 kronor per kvadratmeter.
Ceos området är 52567 kvm tomtyta.
Kostnaden för Ceos 52567 kvm blir ungefär en femtedel av den
totala kostnaden d.v.s. 18,3 miljoner
Intäkterna om man säljer tomter på Ceos borde då bli för ca 52567 kvm
X 130kr = ca 6,8 miljoner kronor.En nätt liten förlust på ca 11,5 Miljoner. Eller intäktsbortfall om man väljer att kalla det så. Bara på Ceos-områdetEfter 2015 ska priset vara 195 kr/kvm på Ceos. då förlorar man inte fullt så mycket...
På Krönsmon har man tänkt ta 175 kronor /kvmDet området är på 178709 kvm tomtytaBeräknad intäkt ca 31,3 miljoner om priset är 175 kr/kvmKostnaden där är ca 62,2 Miljoner krEn skaplig liten förlust/intäktsbortfall på 30,9 miljonerSkillnaden ska kommunens innevånare/skattebetalare stå för antar
jag.Jag undrar HUR man tänker? Hur hanterar man våra gemensamma
tillgångar?
Nu ska jag försöka läsa vidare i Kommunfullmäktiges handlingar. Ser med spänning fram emot kvällens förhandlingar. De har satt tiden till 17.30. En himla dålig tid för alla som jobbar. Tidigare har man haft 18.30, vilket var ett gränsfall för affärsanställda och lantbrukare exempelvis
Allas Er
EvaS i Frödinge
PS. Som jämförelse har jag tittat lite på andra kommuners hemsidorVad kostar industrimark på andra orter?
I Linköping har de lite olika
priser
Priset på marken ligger mellan 150 kr/kvm i de
minsta orterna och 1200 kr/kvm i centralortens bästa lägen. Markpriset avser en planlagd och
avstyckad tomt med en tillfart från gata utbyggd enligt gällande detaljplan.
Skulle en framtida ny detaljplan medföra att befintliga gator måste byggas om,
eller fastigheten får utökad byggrätt, kan kommunen kräva att fastighetsägaren
bidrar ekonomiskt för att täcka plan- och ombyggnadskostnaderna.
I Vaggeryd kan man läsa följande
Skyltläge i första byggnationslinjen mot motorväg- 210 kr/kvm
Skillingaryd: Båramo/Götaström - 110 kr/kvm
Vaggeryd: Travbanan/Östermo/Gärahov/Torsbo - 100 kr/kvm
Övrigt inom Vaggeryd/Skillingaryd tätort - 100 kr/kvm
Industriområden i Klevshult/Hok - 50 kr/kvm
Skillingaryd: Båramo/Götaström - 110 kr/kvm
Vaggeryd: Travbanan/Östermo/Gärahov/Torsbo - 100 kr/kvm
Övrigt inom Vaggeryd/Skillingaryd tätort - 100 kr/kvm
Industriområden i Klevshult/Hok - 50 kr/kvm
Samtliga markpriser inkluderar avverkning av tomten samt fiberkabel till
tomtgräns.
Utöver markpriset tillkommer diverse olika anslutningskostnader samt en
avstyckningskostnad. Skulle detaljplanen behöva ändras för att tillmötesgå
planerad verksamhet tar kommunen ut en kostnad även för detta.
I Heby kommun kan man läsa
Heby kommun har ett antal färdigplanerade industritomter till försäljning i
de olika kommundelarna. För varje område finns specifika tomtkartor, se nedan.
En del mark är redan avstyckad och färdig att sälja, medan annan
mark måste styckas först. I sådana lägen har köparen möjlighet
att själv bestämma tomtens storlek och form.
Mark för verksamhetsändamål upp till 5000 m2kostar 50 kr/m2.
Mark för verksamhetsändamål överskridande 5000 m2kostar 25 kr/m2 för den del som överskrider 5000 m2.
Mark för verksamhetsändamål överskridande 5000 m2kostar 25 kr/m2 för den del som överskrider 5000 m2.
Vad ingår i tomtpriset?
I priset för tomten ingår kostnader för avstyckning samt dragning av gata och VA-ledningar fram till tomtgräns. Till priset för tomten tillkommer anslutningsavgift för vatten och avlopp, elanslutning, lagfart samt bygglovskostander.
I priset för tomten ingår kostnader för avstyckning samt dragning av gata och VA-ledningar fram till tomtgräns. Till priset för tomten tillkommer anslutningsavgift för vatten och avlopp, elanslutning, lagfart samt bygglovskostander.
Länk till artikeln i Vimmerby Tidning
Som källa har jag också använt mig av de siffror som finns i Kungörelsen med handlingar till Kommunfullmäktige den 23 februari 2015
Etiketter:
Ekonomi,
Hållbarhet,
Industritomter,
Makt,
Skatter,
Vimmerby
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)