Landsbygdsutveckling. Behövs inte det?

Som nog de flesta vet, som känner mig, så brinner jag för landsbygdsutveckling. Har så gjort i många långa år. Har varit aktiv eller åtminstone medlem inom föreningslivet sedan tidiga tonåren. 
Igår, på internationella kvinnodagen,  var jag i Sölvesborg för att träffa andra människor som arbetar ideellt med landsbygdsutveckling. Det var formellt kallat till styrelsemöte i Region Syd för Länsbygderåden inom organisationen Hela Sverige ska leva. 
Där utbyts även erfarenheter, tips och idéer. 
Bland annat fick vi veta att ALLA fem kommunerna i Blekinge har anställda Landsbygdsutvecklare. Med olika tjänstgöringsgrader. Kommunerna i Blekinge tycker det är viktigt att det finns en person som har Landsbygdsutveckling som sitt arbetsområde. De har även andra arbetsuppgifter utöver sina uppdrag som Landsbygdsutvecklare. Olika beroende på kommun.
Man skulle verkligen önska att fler kommuner i vårt land hade den insikten. 
Att det har betydelse att man tar detta på sådant allvar att man inrättar en tjänst, helt eller delvis, för just landsbygdsutveckling. 
Ett annat fenomen vi kunde konstatera att alla fem som är landsbygdsutvecklare i kommunerna i Blekinge är kvinnor! 
I en liten kommun kan man kanske tycka att det är onödigt med en särskild tjänst som Landsbygdsutvecklare. Där är ofta kanske hälften av de boende landsbygdsbor. Och en del anser att även huvudorten ("stan") är landsbygd. 
Men även en liten kommun där bara hälften av innevånarna bor i tätorten behöver utveckling. Landsbygdsutveckling

Medlemsavgifter för lokala föreningar
Vi diskuterade även problemet att vissa kommuner har bestämt att föreningsbidrag inte kan komma ifråga om föreningarna inte har en viss bestämd medlemsavgift. De flesta föreningar tar ut medlemsavgift redan. Men att behöva fördubbla den för att få kommunalt föreningsbidrag. Där kan det bli så att föreningarna istället tappar så många medlemmar så man istället förlorar pengar på att söka bidrag.
Så kan vi inte ha det!
Att en kommun ska kunna bestämma hur mycket en förening ska ta ut i medlemsavgift är förmynderi, enligt mig, men att de kan ha som kriteriet för bidrag att en förening ska ta ut medlemsavgift kan jag tycka är rätt. Men varje förening vet nog ungefär hur mycket medlemmarna är villiga att betala i årsavgift.

Landsbygdsriksdagen för Hela Sverige ska leva
Vi talade även om den kommande Landsbygdsriksdagen som i år är förlagd till Gotland i slutet av maj. Även där ser det otroligt olika ut hur kommuner är villiga att betala för att ideella krafter ska kunna delta. 
Det är alltifrån 0 kr till att betala hela kostnaden för resa boende och deltagande i själva Landsbygdsriksdagen. Många Länsbygderåd  betalar för att några ska kunna åka, men det varierar mycket. Resorna är ju olika dyra beroende på var i landet man bor.

Länk till Landsbygdsriksdagen

God fortsättning på det nya året!

Sitter och försöker summera året som gått. Det är trots allt 365 dagar.
I vår lilla kommun har det rörts om ordentligt i den politiska grytan.
Det har kokat över några gånger så det osat bränt.
Den värsta stormkokningen är väl beskedet som kom 1 april från kommunens ledande politiker i majoriteten.
De kommuninnevånare som öppnade tidningen den dagen trodde nog att det var värsta aprilskämtet.
Det var det INTE.
Tyvärr.
De styrande menade verkligen att lägga ned landsbygdsskolor och förskolor på landsbygden.
Hela FYRA skolor var det de tänkt utplåna.
De ändrade sig så småningom och då var det "bara" TVÅ skolor och EN förskola som skulle läggas ned.
"Med en dåres envishet" hävdar företrädare för politik och tjänstemän att man får en bättre skola om det är större enheter.

Det är det nog INGEN mer än de som tror på. Det finns inga belägg för att det är sant.

Dessutom har man ännu inte lämnat en konsekvensbeskrivning värd namnet över vad som händer med skolbarnen i första hand och kringliggande landsbygd i andra hand.
Att det blir negativa synergieffekter vittnar otaliga skolnedläggningar om i andra kommuner.
När skolan försvinner påverkas barnfamiljerna. De som bor där och de som kanske hade kunnat tänka sig att bosätta sig där om det funnits förskola skola och fritidshem.

Man ska inte underskatta människors egen vilja. I synnerhet inte föräldrar.
De är inga menlösa fån som bara nickar och säger ja och amen till allt som beslutsfattare hittar på.

Att föräldrar som bor på landsbygden redan idag, innan en eventuell skolnedläggning, har långa resor med bil för att få livspusslet att gå ihop, det vet alla som bor på landsbygden.
Att då få ännu längre att lämna och hämta barnen blir en utgiftspost som blir som ett straff.

Det är ändå bara EN konsekvens av skolnedläggning.
En annan är att barnfamiljer väljer att bo någon annan stans om de kan.
En följd av detta är att det blir tomt på landsbygden. Det drabbar landsbygdsbutikerna. Färre kommer att åka med kollektivtrafiken. Vägarna kommer att bli nedklassade när färre åker på dem.

Finns det då inget positivt med skolnedläggning?
Som jag ser det - NEJ!!!

För det första
Skolresultaten blir inte bättre. Det finns inget som säger att barn som åker buss/skolbil lång väg både till och från skolan mår bättre av det och därmed kan tillgodogöra sig kunskaperna och lärandet bättre. Tvärtom har trötta barn svårare för kunskapsinhämtning.

För det andra
Föräldrar som har barn i förskole- och skolålder vill gärna att deras barn ska gå i en skola så nära hemmet som möjligt. I de allra flesta fall.

För det tredje
Skolan är navet i en bygd. Om det inte finns skola och barnomsorg kan vara avgörande ommänniskor finner det attraktivt att bosätta sig.

För det fjärde
Det kan inte vara bra att barn från det år de fyller sex ska åka längre vägar med skolskjuts för att komma till skolan. Det finns redan barn som åker hemifrån väldigt tidigt till sin nuvarande skola.

För det femte
Skolklasserna i de kvarvarande skolorna förtätas. Klasserna blir större och varje barn får mindre tid med pedagogen/läraren.

Sist men inte minst:
Ska verkligen 2016 gå till historien som det år när livskvalitén försämrades radikalt för många unga familjer på landsbygden i Vimmerby kommun.

Vem vill att bygderna dör ut? Vem är betjänt av det? Vem vill att husen sjunker i värde?
Vem vill att Vimmerby ska bli en mindre attraktiv kommun att bo och leva i?

 Jag ställer mitt hopp till att folk går man ur huse och röstar för skolornas bevarande den 21 februari!
Så det kan bli en God fortsättning även för barnen på landsbygden och deras familjer!

Här kan du läsa om när var och hur man röstar i Folkomröstningen om skolor och förskolor:

http://www.vimmerby.se/kommun-politik/val/folkomrostning-2016/

Allas Er
EvaS i Frödinge

De hade nog otur när de tänkte...

Nu är jag tillbaka i bloggvärlden efter ett långt skönt sommaruppehåll.
Som vanligt brinner jag för landsbygdsutveckling och utveckling i HELA Vimmerby kommun!

Idag, lördag,  läste jag i Vimmerby Tidning en insändare som handlar om de föreslagna skolnedläggningarna i Gullringen och Djursdala. Där sas det att man räknat fram att kommunen skulle spara ca 90000 kronor/år på att lägga ned dessa två skolor. Det stod också att Södra Vi skola blir alldeles full och att man troligen behöver ta till en barack/paviljong och att kostnaden för den skulle bli ca 350000 kronor per år. Den/de som tänkt ut den besparingen hade nog otur när man tänkte.

I samma tidning läser jag den oerhört glädjande nyheten att Boklok i Gullringen ska öka sin produktion av lägenheter och att det innebär mellan 50 och 70 nya jobb inom fem år!

En utomordentligt bra utveckling för Gullringen och Vimmerby kommun. Det ger mer i skatteintäkter och i synnerhet Gullringens samhälle ges möjlighet till att utvecklas och blomstra!

Eller Hur?
Om det inte vore för att kommunens ledande majoritet vill lägga ned skolan. 

Kommunens majoritet (S+M) vill spara 29128 kr/år på att lägga ned en fungerande skola, Brännebro skola i Gullringen!
Hur många barnfamiljer vill bosätta sig i Gullringen eller i trakterna däromkring om det inte finns någon skola? Även Djursdalabor kan tänkas arbeta i Gullringen, men där vill kommunen lägga ned skolan med en årlig besparing på 61104 kr/år enligt insändaren.

Jag tror på att den/de som lagt ned arbete på att ta fram dessa siffror har gjort ett bra jobb.

Däremot tror jag personligen inte att den som lade första förslaget till att lägga ned fyra skolor och två förskolor hade gjort ett bra jobb. Underlaget var minst sagt bristfälligt.

Men sista ordet är ännu inte sagt, även om jag i dagen tidning även kan läsa att två nya moderater i Barn- och utbildningsnämnden inte kommer att påverka beslutet om skolor.

Den som lever får se!

Högmod går före fall men jag hoppas och tror att allra först går förnuft!

Hoppas att de har bättre tur när de tänker framöver!

Allas Er
EvaS i Frödinge

SKOLOR OCH FÖRSKOLOR ENGAGERAR

Igår kväll var jag på ett mycket välbesökt möte i Djursdala fina skola.
Centerpartiet hade bjudit in till ett öppet möte. Många passade på att ställa frågor och diskutera det de tyckte var viktigt.
Där lyftes frågor av olika karaktär. Men det mest genomsyrande var ändå den av Vimmerby kommuns politiska majoritet föreslagna skol- och förskolenedläggningen av fyra skolor och två förskolor.
Att man fått höra att kommunstyrelsens ordförande vid något tillfälle yttrat att det nu är oppositionen som ska visa vägen till besparingar som möjliggör en besparing i den kommunala ekonomin.

Man blir förundrad. Minst sagt. Jag är väl enfaldig, men jag trodde att majoriteten hade så mycket vett och sans att de redan seriöst hade vänt på alla stenar för att hitta andra sparalternativ.
Att gå ut med ett sparförslag som innebär nedläggning av fyra viktiga landsbygdsskolr i Gullringen, Tuna Djursdala och Rumskulla. Och tvåförskolor! i Pelarne och Djursdala!
På båda ställena har de riktigt fina förskolor med nära till naturen och barnantalet är inte vikande snarare tvärtom.

För ett antal år sedan lades sparkrav från kommunstyrelsen på alla förvaltningar.
(När gör det inte det?) Så även Barn och Ungdomsförvaltningen/nämnden, som det hette då.
Då kom det fram ett förslag att lägga ned Pelarne förskola. Det var en av de konsekvenser som kunde bli om man skulle spara tillräckligt enligt kravet man fått.  Då var Krister Torenfält, Centerpartiet, ordförande i Barn och ungdomsnämnden. När tjänstemännen hade tagit fram förslag till möjliga besparingar nämndes bland andra en nedläggning av Pelarne förskola. Det blev självklart ett ramaskri bland ortens föräldrar. Krister Torenfält fick bära hundhuvudet eftersom han var ordförande i nämnden..
Nu blev det i slutänden ingen nedläggning. Den 20 november kunde man läsa i Vimmerby Tidning att förskolan var räddad. Centerpartiet hade efter ett möte tagit ett enat beslut om att de skulle rösta för att den skulle få vara kvar
Artikeln hittar man här
http://www.vimmerbytidning.se/article/view/39970/ 

Det var inte första gången som förskolan var hotad.
Det är synd att man gång på gång ska utse en riktigt bra fungerande verksamhet som strykobjekt.

Djursdala förskola är om möjligt ännu mindre begripligt att man vill lägga ned. Där finns så gott om barn, att alla i dagsläget inte får plats som önskar det.
Förskolan borde i stället utvecklas så att alla barn som bor i upptagningsområdet kan erbjudas plats.

Jag funderar också på hur man från kommunalt håll genomfört en konsekvensbeskrivning?
Vad blir konsekvenserna ur ett barnperspektiv?
Vad blir konsekvenserna om man lägger ned fyra viktiga landsbygdsskolor ur ett näringspolitiskt perspektiv?
Vad blir konsekvenserna för alla som bor och verkar på landsbygden.
Vilka långtgående ekonomiska konsekvenser får nedläggning av skolor och förskolor?
Vilka konsekvenser får det för en fortsatt levande landsbygd?

Kort sagt vad blir de samhällsekonomiska konsekvenserna om man lägger ned fyra skolor och två förskolor?

Ta vara på det kapital vi har i vår fina landsbygdskommun!
Kapital som inte endast kan räknas i kronor och ören.
Livskvalitet är något som ofta förknippas med vår fina natur och vårt vackra landskap.

Jag funderar och funderar. Jag hoppas verkligen att man kommer till sans och tar sitt förnuft till fånga och fattar kloka beslut baserade på mycket goda grunder.
Och att alla skolor och förskolor får vara kvar.

Nåja nu ska jag gå ut i vårsolen här i Frödinge och bara njuta av att vara.
God eftermiddag
Allas Er
EvaS i Frödinge

Levande Landsbygd eller...

För att landsbygden ska utvecklas och förbli en levande landsbygd krävs att det finns människor som bor och verkar där. För att människor ska kunna bo och verka på landsbygden kravs att de har tillgång till service från bland andra kommunerna i form av skolor barnomsorg äldreomsorg infrastruktur och goda kommunikationer.
Det behövs även stöd till föreningslivet.

I vår kommun har detta gått kräftgång.
Dels beroende på att kommunal  regional och statlig service har minskat. Undan för undan

Posten, som kommer med lantbrevbärare har försämrats. Förr fick vi paketen med brevbäraren. Nu måste vi åka till stan för att hämta på Konsum/Coop.

Vi kan inte heller ta ut pengar hos lantbrevbäraren. Det kunde man göra förr.

Försäkringskassan. Närmaste finns i Västervik. Från Vimmerby är det dryga fem mil dit.

Skattemyndigheten Det är likadant med en Västervik fem mil bort från Vimmerby. Bor man i Gullringen är det ytterligare ett par mil.
Arbetsförmedlingen. Den finns kvar men har MYCKET begränsade öppettider och bara efter tidsbokning.
Polisen. Ja jag bara undrar vart de har tagit vägen? I Vimmerby finns en polisstation, men inga poliser. Öppet måndagar mellan kl 13.00 och 18.00. Det är så man tar sig för pannan!

Allmänna kommunikationer.
Bussarna. Dessa har de lagt utanför vissa samhällen i något de kallar stråktrafik. De som bor i samhällena kan i bästa fall ta skolbussen om de inte kan ta sig ut till riksvägarna. De har lagt till något som kallas närtrafik där människor på landsbygden ska ringa beställningscentralen en viss tid innan man ska åka. Detta kan man göra, det är bara det att de glömt bort att tala om det. Dessa närtrafikfordon går dessutom på sådana tider att man absolut inte kan nyttja dem vid arbetspendling. Deras tider är till för daglediga och pensionärer.
Tågen. De är ett sorgebarn. I vår kommun har vi endast en station där tågen stannar.Det är många som kämpat för en ändring så att tågen kan stanna på fler ställen. Om de nu går. Det är ofta ersättningsbussar. Då hinner man inte till ev anslutning man ska med.

Kommunal "service#.
Skolor och förskolor Just nu vill majoriteten lägga ned fyra skolor och några förskolor. Man har inte gjort någon konsekvensbeskrivning av vad som händer med landsbygden om man lägger ned skolor och förskolor. Elever och förskolebarn finns. Har man överhuvudtaget satt sig in i hur det är för en liten femåring att åka buss själv flera mil till en stor skola? För det är ju så att det är en del barn som bara är fem år när de vid höstterminens start börjar i Förskoleklassen. Jag minns hur vilsen jag själv var när jag som sjuåring skulle börja i en skola med två ettor och två tvåor. Fyra klasser. Det var Västerviks stad på femtiotalet. Jag kan känna nypet i bröstet än. Hur ska det då vara för en liten unge som ännu inte fyllt sex?
Förskolor har man tänkt lägga ned. Föräldrarna får då skjutsa sina barn till Vimmerby eller till någon annan förskola som fortfarande är öppen. OM det finns plats. Det är inte så många veckor sedan vi läste att det var lång kö i Vimmerby till förskolorna. Att man skulle hyra eller köpa baracker för att komma tillrätta med problemet. Undrar verkligen hur de tänkt att få plats med de barn de tänkt flytta genom att  lägga ned de förskolor som finns och fungerar idag på landsbygden

Allt för att Socialens pengar inte räcker. Det har de inte gjort på länge. De stödjer sig mot att de måste följa lagar och bestämmelser som gäller utsatta människor vuxna och barn. Men om nu pengarna inte räcker så kanske man skulle titta över varför. Varför har Vimmerby så mycket högre kostnader än andra liknande kommuner? Varför placeras t.ex betydligt fler barn och ungdomar i andra hem än sitt eget hos de biologiska föräldrarna? Är föräldrarna i Vimmerby så väldigt mycket sämre på att ta hand om sina barn? Skulle inte tro det. Men något är det som gör att socialarbetarna väljer att placera om barnen i stället för att sätta in insatser i hemmet. Jag vet inte. Jag har inte någon utbildning på detta område. Men jag kan få undra och fråga.
För några år sedan lades ett sparbeting på Socialen. Då valde man att lägga ned Bubblan. Där jobbade man med förebyggande och man hade personal som kunde gå hem till familjer med bekymmer för att stötta och hjälpa innan problemen blev alltför stora.
Äldreomsorgen verkar fungera bra. Det är tack vare alla de som varje dag sliter för att få tiden att räcka till. Att scheman ska hålla. Detta slit tär på personalen. Sjuktalen är höga. Väldigt höga.
Det är inte konstigt. Man orkar bara springa tills man stupar. Man har aviserat ökade kostnader även inom äldreomsorgen. Man undrar var det ska sluta?
Infrastruktur vägar fysiska och digitala. 
Vägarna blir allt sämre. Groparna, sprickorna och hjulspåren blir allt djupare och fler. Vissa vägar är kommunens vissa är statliga och vissa enskilda. Alla behöver underhållas och för detta behövs pengar, ganska mycket pengar. Både till att hålla vägarna i stånd och till vinterväghållning.
Det finns gator i vår kommun som inte fått någon ny beläggning sedan kommunsammanslagningen 1971.
Bredband, fiber. Detta har varit en följetong i vår kommun som man skulle kunna göra TV-program om. Folk på landsbygden har uppmanats att själva gräva ned fiber i vad man kallar byalag. Att man från kommunens sida inte från börja hjälpte till att starta dessa byalag är för mig en gåta. Trodde man att det fanns byalag redan innan? Det fanns det INTE. Det fanns föreningar i kommunen. sockenföreningar, intresseföreningar hembygdsföreningar idrottsföreningar mfl mfl. MEN dessa skulle inte vara byalag för fiberutbyggnad. Det skulle kunna drabba medlemmarna i föreningen hårt om ekonomin inte gick ihop. Nu har man sagt att man ska göra uppehåll i bredbandsutbyggnaden där kommunen ska gräva. Det saknas pengar. Undrar vad de företagare tycker som verkar ute i de orter på landsbygden där de nu får vänta. Men de är luttrade. Kanske ska de flytta in till stan och bygga nya lokaler.
Industrimark finns det ju gott om numera - i stan.

Det finns säkert mer man skulle kunna fylla på med, men detta får räcka just nu.

Mycket av allt detta tär på servicen till människor som bor både i stan och på landsbygden. Människor som bor och verkar på landsbygden. De har inte alltid något val. De kan inte alltid flytta in till stan. De bor i hus som blir ganska svårsålda ju mer service som försvinner eller läggs allt längre bort från de boende.
När de valde att bosätta sig på landsbygden och i de mindre kransorterna så fanns det en viss nivå av service. När den undan för undan tas ifrån dem så får de ofta höra att de får skylla sig själva som bor där de bor. På landsbygden.

Jag själv bor på en bondgård. Vi har inga djur längre, och har gården kvar, marken är utarrenderad till viss del. De bästa åkrarna. Vi kan bara flytta om vi säljer vår släktgård där vår familj bott i många generationer. Det gör man inte i första taget. Man härdar ut. Och försöker påverka för att vi ska kunna ha en levande landsbygd även i fortsättningen

Nu är det kväll här i Frödinge by.

Leve Landsbygden!

Allas er EvaS i Frödinge

Mitt hjärta gråter idag...

Idag har jag mycket svårt att koncentrera mig. Tusen tankar snurrar i mitt huvud.

Ca 3/4 miljon människor har röstat på SD, Sverigedemokraterna. Ett parti som inte vill ha några flyktingar i Sverige.
Som räknar ut dem ens innan de kommit hit!
Jag kan aldrig förstå detta.
För ungefär tjugo år sedan var det ett annat krig, det på Balkan, som gjorde att flyktingar i massor kom till Sverige.
Några av de finaste människor jag vet kom då. De var välkomna!
De allra flesta, som stannade kvar, arbetar och bidrar till den svenska välfärden.
Jag har mycket svårt att förstå att vi i Sverige, med den goda ekonomi vi trots allt har i vårt land, inte skulle ha råd att ta emot de som flyr krig och död.

 

Det blev en valseger i riksdagsvalet för de rödgröna. En valseger, som vars sötma ändå måste ha en viss besk bismak genom att de blir en minoritetsregering med ett stort SD som vågmästare.

Jag tillhör personligen den kategori av människor som egentligen borde känna mig nöjd med att de rödgröna vann valet i Sverige. Jag är nämligen bidragstagare, har sjukbidrag och lönebidrag. Ska bli pensionär om knappt ett år. Så jag borde vara nöjd och glad.

Det är jag inte.

Jag ser inte först och främst till mig själv. Jag ser bortom min egen egoistiska horisont.
Jag har det bra som jag har det. Jag behöver inte mer än jag klarar mig. Och det har jag redan.

Några av mina närmaste är äldre kvinnor med s.k. fattigpension. Det vill säga de har inte haft några större ekonomiska inkomster under sina liv. De har varit hemmafruar och tagit hand om sina barn och sin familj. De behövde ingen barnomsorg som kostade samhället stora pengar.  Inte heller var de sjukskrivna från sitt hemmafruarbete. Men de klarar sig på sin pension.

Det jag nu är orolig för är hur alla vi som bor på landsbygden och i landsbygdens små städer och samhällen ska fixa detta. Hur kommer det att gå för alla företagsamma människor, alla entrepenörer?

Hur ska vi mobilisera för att inte stå som de stora förlorarna?

Hur ska alla små nystartade företag klara sig? Många av dem är så kallade RUT-företag.

Höjda skatter, höjda drivmedelsskatter, höjda avgifter på lastbilar, höjda arbetsgivaravgifter för ungdomar. Halvering av RUT-avdrag.

Det är några av de vallöften de rödgröna gått till val på.
Jag vill inte ha högre pension på bekostnad av att ungdomarna inte kan få riktiga jobb.
Ungdomarna som är vårt lands framtid.
Jag vill inte ha högre pension för att kvinnor i RUT-företag ska stå utan arbete.
Kvinnor som väldigt ofta bor och arbetar på landsbygden.
Jag vill inte ha högre pension för att entreprenörer och åkerinäring ska få ökade kostnader i form ar drivmedelsskatter och kilometerskatter.
Företagare som ofta har sin verksamhet på landsbygden. Skogs- och lantbruk till exempel.
Jag vill inte heller ha högre pension för att ungdomar ska få svårare att få en riktig anställning för att man höjer arbetsgivareavgiften för ungdomarna.
Jag vill inte ha höjd pension genom att man höjer matmomsen till det dubbla för alla som serverar mat i restauranger, hamburgerbarer, pizzerior  cafeterior, med flera.. Det drabbar också den yngre befolkningen i arbetsför ålder och ganska många små företag som lever på turismen. De allra flesta på landsbygden och i små orter/städer.
Jag vill definitivt inte ha höjd pension för att vi ska stoppa invandringen av asylsökande medmänniskor.
Jag vill inte betala priset för att så många andra ska få det sämre.
Jag är definitivt orolig för hur det ska gå.
Jag hoppas att de partier som nu kommer att sitta i opposition i Sveriges riksdag kommer att göra allt för att mina farhågor inte ska besannas.

I den bästa av världar...

Jag bor i en s.k. tätort på landsbygden. I Frödinge i Vimmerby kommun.

Jag har det ganska bra här. Här finns t.ex. skola, barnomsorg, hemtjänst, affär, mack, föreningar och arbetstillfällen.

Men alla som bor på landsbygden bor inte i mindre tätorter. De bor överallt. En del ganska långt bort från närmaste affär. Eller skola, mack, barnomsorg och arbetstillfällen. Men de vill bo på landsbygden ändå. De vet att de inte kan få precis all den service som man kan få i staden.

Jag vill kunna streama TV-program och ladda ner filmer.

Därför behöver vi en riktigt bra bredbandsuppkoppling.
Det har inte alla idag. Förhoppningsvis kommer många att kunna få det men det dröjer länge och vi behövde det igår.

Därför behöver vi skynda på bredbandsutbyggnaden som är planerad.

Jag vill kunna ringa och bli uppringd även om jag inte är hemma.

Därför behövs bra mobiltäckning. Den är ganska dålig på många håll på landsbygden. Det finns ”tomma områden” där man med svårighet kan ringa med mobilen. Man måste ofta förflytta sig för att få täckning.
Därför behövs en undersökning av hur bra mobiltäckningen egentligen är på landsbygden. Det behövs också för att kunna ha mobilt bredband där det inte finns fast bredband.
Jag vill ha bra allmänna kommunikationer.
Därför behövs bra bussförbindelser där folk faktiskt bor.
Alltfler bussar går längs de stora riksvägarna, vilket försvårar för många att ta sig till hållplatserna. Man ska inte behöva ha bil för att kunna åka buss! Därför behövs fler turer med närtrafiken.
Jag vill också att våra barn och ungdomar ska kunna ta sig till och från skolan på ett säkert och bra sätt även om de råkar bo på landsbygden. Därför behövs bra skolskjutsar som gäller även för barn och ungdomar som har dubbelt boende hos föräldrar som lever åtskilda.
Jag vill också att ungdomarna ska ha möjlighet att delta i de aktiviteter som finns inne i centralorten. Därför behövs bra bussförbindelser även kvällar och helger. Även för de ungdomar som råkar bo på landsbygden. Där borde det finnas närtrafik som man kan ringa till om man behöver åka.
Jag vill att äldre ska kunna känna trygghet där de bor. Därför behövs en väl fungerande äldreomsorg.
Därför behövs bredband för att kunna utveckla hemtjänsten och ha moderna trygghetslarm.
Därför behövs också bra bussförbindelser ända ut på landsbygden.
Jag vill att barn, ungdomar och äldre ska få bra mat i skolan och äldreomsorgen.
Jag vill att barn och gamla ska kunna äta närproducerad svensk mat
Därför behövs en bra organisation och klara mål för att kommunen ska kunna göra upphandlingar som genererar arbete i omlandet. Att man ska kunna köpa varor som är producerade í enlighet med de svenska lagarna är för mig självklart, men inte alldeles enkelt med de regelverk som finns kring offentlig upphandling.
Jag vill att landsbygden ska vara åtkomlig, särskilt för transporter till landsbygdsföretagare.
Därför behövs bra vägar. Både allmänna och enskilda.
Därför behöver man stärka upp bidragssystemet till enskilda vägar så att vägarna blir så bra som det är möjligt.
Jag vill ha en levande landsbygd med människor som trivs, bor och verkar där.
Därför står det ”Landsbygdentusiast” på mitt visitkort.
Jag har i många år engagerat mig ideellt med landsbygdsutveckling och försökt påverka genom att vara aktiv i flera forum. Jag har också varit aktiv politiker genom Centerpartiet.
Nu börjar jag närma mig pensionsåldern men jag ger aldrig upp min kamp för en levande bygd. En bygd som pulserar av liv. Där det finns företagande, skolor, barnomsorg och sist men inte minst bostäder där unga kan bo när de ska bilda familj.
Jag kommer även i fortsättningen att försöka påverka i stort och smått för att landsbygden ska förbli attraktiv att leva och bo i.
Staden behöver landet och landet behöver staden.

ALLT kan inte finnas på landsbygden, en del får lov att finnas i centralorten. Skolornas högstadie, gymnasium, äldreboende för de äldre som behöver mest vård och omsorg.

I staden kan finnas sådant som av ekonomiska eller andra skäl inte kan finnas på landsbygden.

Stad och land – hand i hand.

 

Imorgon ska jag rösta! Om du inte gjort det än så gör det du också!

Levande landsbygd

För att en bygd ska leva och frodas behövs utveckling. Allting kan inte bli vid vad det en gång var. Visst ska vi vara rädda om vårt kulturarv. Det är viktigt att vi vet vad som varit viktigt för tidigare generationer. Hur de bodde och levde. Hur de försörjde sig. Historia är viktigt för att vi ska förstå hur det blivit som det är idag.

Om vi inte kan vidareutveckla det som finns stannar allt upp. Till slut självdör det.

Om det inte hade funnits någon utveckling skulle människan fortfarande bo i grottor.
Vill man ha en levande landsbygd måste man bejaka utveckling. Vi måste erkänna att allt inte kan vara som det var förr. Även om vi i ett romantiskt skimmer minns att det fanns kor i varenda ladugård och hur man körde med hästar och att många människor deltog i skördearbetet.

Allt har sin tid.

Numera finns det inte kor i många ladugårdar. De hästar som finns är oftast för nöjes skull, de arbetshästar som fanns förr har ersatts av traktorer.

De människor som förr arbetade i lantbruket är borta.
Det går inte åt lika mycket arbetskraft för att bruka jorden.

Idag arbetar man med andra saker.

Utvecklingen har gjort att vi fått andra behov och därmed andra arbetstillfällen.
En attraktiv landsbygd där människor vill bo och verka är inget självklart.
Det kräver ganska mycket tid och engagemang av bygdens folk.
Det är människorna som finns på landsbygden som ska stå för utvecklingen men man kan behöva hjälp av sin kommun.

I många kommuner i vårt land får bygdens folk hjälp av en kommunalt anställd Landsbygdsutvecklare. Det tycker jag är bra! Det betyder att den kommunen anser att landsbygden är viktig! Att människorna som bor där är viktiga! Att en levande landsbygd är viktig!

Har tittat lite på innevånarantal och andel som bor i tätort repektive landsbygd i tre av länets kommuner. Siffrorna är några år gamla och ska tas för vad de är, men det är andelen boende på landsbygden som är viktig!

 I till exempel Kalmar kommun, som är länets största till folkmängd med ca 63000 invånare, där ungefär 22 % av befolkningen bor på landsbygden har man insett betydelsen av att ha en Landsbygdsutvecklare.

De tycker att 22 % är en betydande andel av kommuninnevånarna.

Vår grannkommun Västervik har också en Landsbygdsutvecklare. Där organiserar man möten med landsbygdens folk för att kunna få till en positiv utveckling!

I Västervik bor ungefär 36000 invånare, vara drygt 21000 i centralorten. Det blir ungefär 42 % som bor på landsbygden och i mindre tätorter.

I vår lilla kommun Vimmerby bor det ungefär 15600 människor, varav ca 7800 bor i tätorten. Det innebär att ungefär 50 % av befolkningen bor på landbygden och i mindre tätorter.

50 % av befolkningen i en kommun är en icke föraktfull andel.
Men Vimmerby kommun har ingen Landsbygdsutvecklare. Inte ännu i varje fall. Kanske kan en så liten kommun inte bära kostnaden för en Landsbygdsut vecklare på heltid? Kan man dela med någon annan kommun?

Min personliga förhoppning är att man i Vimmerby kommun kan komma fram till att landsbygden och dess innevånare är så viktiga att man åtminstone kan ta det i övervägande att man behöver en Landsbygdsutvecklare.

Här kan du läsa om hur Västerviks Landsbygdsutvecklare Lotti Jilsmo arbetar

www.vastervik.se/landbygd

 

God eftermiddag

 

ER

Eva S i Frödinge

Landsbygdsentusiast

Det finns många råd i Vimmerby kommun

Jag vet inte ens var jag ska börja.
Jag vet inte ens hur många "råd" det finns i vår kommun.

Egentligen borde jag nog veta, men det ändrar sig hela tiden och råden byter namn, så vem är jag som ska komma ihåg alla?
Det finns information om det på kommunens hemsida, om den är aktuell vill säga. Se länken längst ned.

JAG vet i alla fall vilka råd jag är personligen knuten till och invald i.
Jag är ledamot och sekreterare i Landsbygdsrådet och ersättare i Tillgänglighetsrådet (som politiker).

Sedan känner jag till att det finns ett Näringslivsråd. Det känner jag till eftersom LRFs kommungrupp har en representant i det rådet.

Det finns även Pensionärsrådet och Ungdomsrådet

Det enda råd jag aldrig varit i kontakt med är Pensionärsrådet, men vem vet ? Jag har ju chansen om ungefär två år. Dvs om det finns kvar då.

I alla råden finns politiker som är valda att vara med på rådens möten.

De flesta råden har möten dagtid.

Det har inte Landsbygdsrådet som består av människor som är valda att vara med på Landsbygdsrådets möten och som är där i egenskap av representanter för sin bygd och kommundel.
Det är också tre politiker som är utsedda av kommunstyrelen att representera kommunen och som ska vara med på de fyra möten som Landsbygdsrådet har med politiker varje år.

Varför har då inte Landsbygdsrådet möten dagtid kanske någon undrar.

Jo det beror på att de allra flesta som sitter med i Landsbygdsrådet är människor som arbetar på dagarna och därför inte har möjlighet att vara med då.
Men får de inte arvode?
Nej det får de inte eftersom det bara är ett råd och inte en nämnd eller styrelse under kommunfullmäktige.
Alla ledamöter som är valda av de olika socknarna eller kommundelarna är med på helt ideell basis. De får inte ens reseersättning, fast en del kan ha flera mil att åka. De deltar i mötena av rent intresse för landsbygdsrågorna.

Ibland kommer så många som 25-30 människor på de här mötena med Landsbygdsrådet för att få aktuell information om kommunens arbete och andra för landsbygden viktiga frågor. Ibland är det betydligt färre, men de flesta bygder är representerade av någon varje gång.

Det är politikerna som ska informera och ta emot information som Landsbygdens människor kan framföra.

Det är Landsbygdens representanter som ska få informaton av politikerna och som ska ge politikerna information och synpunkter, råd, på vad Landsbygdens befolkning tycker och tänker i vissa frågor.

Då krävs det att politikerna är där. Att de tar sig tid att komma, även om det är kvällstid. Att de respekterar sitt uppdrag att representera kommunen i det råd som ska tillvarata Landsbygdens intressen. Vissa politiker kommer varje gång, vissa kommer mer sällan, för att uttrycka sig milt.

Ofta har man från Landsbygdsrådets sida bjudit in sakkunniga i något ämne som är aktuellt för dagen.

Alla representanter kan om de har förhinder skicka någon annan från sin bygd.
Det gäller även politikerna, såvitt jag vet.

Det senaste året har focus varit på två viktiga frågor.
Lokala utvecklingsplaner och Fiberbredband.
Men även andra frågor har varit på tapeten. Senaste mötet hölls i Vimmerby Energi och Miljö ABs lokaler, där man fick information om det nya sophanteringssystemet.
Många tycker att det ska bli skönt att slippa åka till återvinningsstationerna med alla förpackningar. Det tycker jag också, även om jag personligen har ganska nära till en sådan station.

Nästa möte med Landsbygdsrådet är sista tisdagen i augusti om inget oförutsett inträffar! Då ska vi åter lyfta frågan om hur långt kommunen kommit i sin planering för att alla (nåja nästan alla) kommuninnevånare ska kunna få riktigt fiberbredband.


Länk till kommunens sida med de olika råden hittar du här
Rådgivande organ

Med förhoppning om en fortsatt trevlig söndag

Er Eva S i Frödinge

Att bo på landsbygden är fint!

 Utsikt idag från mitt fönster i Frödinge by

Alla vi som valt att bosätta oss på landsbyden har en undebar livsmiljö. Man skulle kunna tro att det är tyst på landet.
Men icke! Här hörs naturens ljud. Fåglar som kvittrar, bin som surrar, ett barn som leker och skrattar. Man kan till och med höra grannarna prata, även om man inte uppfattar orden, så finns ljudet av prat och skratt där. Man känner igen de flesta man möter i affären och kan kanske få sig en pratstund.
Man kan vara lite som man vill. Nästan i alla fall.

Visst kan man ibland sakna en del service. Men oftast finns den inte längre bort än att man med ganska enkla medel kan nå den.

Det har blivit svårare att ta bussen till stan eftersom Länstrafiken inte längre trafikerar samhället med alla turer och det har varit förenat med livsfara, särskilt för barn och äldre, att gå längs med den ganska smala infartsvägen, där det inte funnits någon gångbana alls och lastbilar och andra svischar förbi några decimeter ifrån de gående.
Men det ska bli bättre. Genom påtryckningar och genom att man tidigt fått det inskrivet i kommunens översiktsplan så kommer det nu att byggas en ny gång-cykelväg ut till busshållplatsen. Man ska också göra en refug, mitt i den starkt trafikerade riksvägen, som man kan "landa" på när man ska gå över.
Dessutom finns det närtrafik vardagar om man ska uträtta ett snabbt ärende i stan.
Synd bara att den marknadsförts så dåligt.
Du hittar mer information på KLTs hemsida
Här en länk till information och tidtabell för Närtrafíken i Vimmerby kommun
Skulle kunna förbättras, visst, men man får vara glad över det lilla som vi brukar säga.

Inne i stan (Vimmerby) har Staten beslutat att ta bort Skattekontoret och Försäkringskassan från den 1 juli. De har tidigare dragit ned från riktiga kontor till en servicepunkt i Focushuset.

För oss som bor på landsbygden gör det inte så stor skillnad. Mer än att vi får ett antal mil längre att åka eftersom närmaste kontor numera finns i Västervik. Mest synd är det om de som inte har bil och lätt kan åka när de vill.

Det finns ju också Internet med ganska mycket service som vanligt folk och företagare erbjuds använda.
Då är det bra om man har en hyfsad Internetuppkoppling.

Det ska även vi på LANDSBYGDEN få men ingen vet riktigt när. Det planeras för fiberbredband i hela kommunen, men Vimmerby kommun vill att byalagen ska gräva ned rör för fibern, så kallad kanalisation.
Det är nog en bra idé. Synd då bara att det inte finns tillräckligt med bidrag för byalagen att söka för finansieringen och att det inte finns byalag överallt. Det är också otroligt krångligt att söka de bidrag som finns. Det krävs en mycket god kompetens hos den som ska skriva ansökan till Länsstyrelsen. Man kan undra varför kommunen inte kan stå som projektägare? Finns säkert en väldigt bra anledning till det.

Jag ser fram emot att det blir av i alla fall. Det löser sig nog på något mirakulöst sätt! Det är ju valår nästa år.

Trots allt vill jag inte bosätta mig i en stad. Även om det finns bättre service där.
Jag trivs på landet där jag kan höra vindens sus i trädkronorna och känna lukten av blommor och träd. Höra hästar gnägga och kor råma, svalor snattra och syrsor spela. Inte minst gillar jag den friska luften man kan gå ut i precis när man känner för det.

Kunde man marknadsföra alla de fördelar som finns med att bo på landet så skulle nog många många fler välja att bosätta sig här.
Då skulle skolorna fyllas av glada barn. Lanthandlarna skulle få sälja fler varor. Mackarna (där de finns) skulle få sälja mer bränsle.
Föreningslivet skulle kanske få en skjuts framåt.

En levande landsbygd är levande för att människor bor och verkar där hela året!

Fortsatt Trevlig helg till er alla!
Er Eva S i Frödinge.

Möjligheter och omöjligheter

I Frödinge ska vi ha ett möte i Bygdegården den 19 april kl 18.30

Kostnaderna för samhällsservicen har ökat med ökande priser och löner. Intäkterna har sjunkit med sjunkande skatter. Marginalerna mellan intäkter och kostnader finns inte idag.

Vi (alla medborgare) har blivit tillvanda vid att kommunen (och landstinget och staten) ska stå för allsköns service.

Det är dags att tänka om.

Att rätta munnen efter matsäcken måste gälla även det allmänna. Tyvärr, eftersom det idag verkligen behövs bättre ekonomiska resurser till all samhällsservice. Ekonomiska resurser som inte finns.

Verkligheten, den grymma som många ser det, det är väl spara eller höjd kommunalskatt som gäller i Västervik såväl som i så många andra kommuner. I synnerhet kommuner med låg lönebild.

Det är nog VAD man ska spara på och HUR man ska spara det gäller. Inte OM man ska spara.

Spara på RÄTT saker, dvs. den svåra balansgången att prioritera. Det är nog den verklighet vi alla lever i just nu.

För vem vill betala högre skatt?

Inte många - det kan jag sätta en krona i pant på.

Dessutom vinner oftast kommunen inget i längden på att höja kommunalskatten, på grund av skatteutjämningssystemet.

Att vi får en ökad andel äldre som behöver vård och omsorg eftersom många lever mycket länge, är en del av ökade kostnader, men inte hela sanningen. Självklart ska våra gamla ha den vård och omsorg de behöver. Men man måste se över HUR ibland eftersom behoven ständigt växlar. Förändringar behöver inte vara dåliga bara för att det är en förändring!

Skolorna där elevunderlaget stadigt har minskat. Behövs verkligen lika många lärare där? Svår fråga, eftersom det inte enbart är i EN klass eller i EN skola som eleverna minskar.

När mina grabbar, födda 1980 och 1983 gick i vår skola i Frödinge var eleverna inte så många. Då gjorde man om klasserna så det delvis blev en s.k. B-skola där flera klasser läste tillsammans. Med färre lärare. Det gick bra. Sedan när elevantalet ökade igen gick man tillbaka till att ha en klass per årskull.

Det var en flexibel lösning som lätt kunde accepteras och genomföras eftersom man visste att elevantalet skulle stiga igen.

I skolor där elevantalet stadigt minskar och man inte under överskådlig tid (ca 5år med antalet födda barn) kan se att elevantalet drastiskt ökar igen kanske man måste ta ett obekvämt beslut att lägga ner. Det är oftast landsbygdsskolor som drabbas. Det kan också vara svårt att få behöriga lärare till alltför små skolor.

Landsbygdsskolorna är viktiga för landsbygdens överlevnad, men där finns en smärtgräns. Det är alltid smärtsamt när en skola försvinner. Den är ofta navet i en bygd.

Sedan har vi infrastrukturen, kommunikationerna. Våra vägar, fysiska och interaktiva. Det är oerhört viktigt för alla, men inte minst för företag och boende på landsbygden att vi har farbara vägar. Att det finns allmänna färdmedel för de som inte kan köra själva.

Vägarna på landsbygden är urusla bitvis. Det är som att köra på en puckelpist på många vägar. Inte bara i kälhävningens tid. Grusvägarna är smala och dåliga. De mindre belagda vägarna uppvisar med tydlighet bristande underhåll. Bärigheten på de flesta vägarna är under all kritik.

De stora riksvägarna är så slitna, så när det regnar uppstår det fyra vattenfyllda "diken" på körbanorna, med uppenbar risk för vattenplaning.

Det är önskvärt och viktigt att Internet har tillräcklig kapacitet. Att telefoner både fasta och mobila fungerar. Så är det tyvärr inte idag. Vi gamlingar kanske nöjer oss med detta? Det gör definitivt inte den yngre delen av befolkningen. De flyttar dit där det finns bra Internet så de kan ladda hem filmer och se på TV, spela spel mm.

I min egen värld i Frödinge by ser det ut så här.

Internet ADSL via kopparkabel. Fungerar, men inte särskilt snabbt.

Internet mobilt med Telia som operatör - fungerar ibland på övervåningen i huset.

Utmärkt inne i stan. Bäst täckning på det upplevde jag när jag var i Visby!!!

Fast telefoni. Fungerar bra

Mobil telefoni- Fungerar dåligt. Min androida telefon med Telia som operatör, har ingen/dålig täckning där jag bor, men utmärkt inne i Vimmerby och andra städer.

Min jobbtelefon, en vanlig GSM telefon också den med Telia, fungerar dåligt och samtalen bryts ofta på landsbygden, även i Frödinge.

Vi har också en android mobil med 3 abonnemang. Den funkar oftast. Hemma, men inte överallt på landsbygden.

Vad kan då kommunen göra åt detta? Inte mycket med de kunskaper man har idag. Eller med den ekonomi man har idag. Den ekonomiska verkligheten för många kommuner är att pengarna inte ens räcket till det basala. Då kan man inte kosta på sig en massa extra.

Jag hoppas att det blir så och att vi kan fortsätta ha en hel levande kommun med en levande landsbygd där människor kan bo och verka!

För utan det så kommer alltfler skolor på landsbygden att läggas ned med svikande elevunderlag. Affärer och mackar, där de finns, får svårare att överleva om de får färre kunder.

Det betyder som jag ser det att man som kommuninnevånare får ta egna initiativ Att man går samman i en bygd och gör saker själva, tillsammans. Kanske kan man få bidrag till en del för att underlätta. Det gäller att samla de resurser som faktiskt finns på landsbygden i form av företagare föreningar och enskilda landsbygdsbor. Att se de möjligheter som ändå finns.

Så jag hoppas det blir god uppslutning på MÖJLIGHETS-träffen i Frödinge Bygdegård den 19 april kl 18.30!!!!

Jag ska i alla fall bege mig dit!

Några veckor in i januari

Efter att ha städat undan julen och börjat ansa på kontoret och i min ganska fulla mailbox så har jag fått en del signaler om att alla inte mår så bra som de kunnat göra, vilket är mycket tråkigt.

Det ska inte behöva vara på det sättet att man mår dåligt för att det sprids "myter" och "sanningar".

Jag har sagt upp min plats i Centerpartiets kommunkretsstyrelse. Har suttit med där i ett antal år nu och tycker att jag gjort mitt och att det känns bra att lämna över till nya friska krafter.

Jag har  varit organisatör sedan 2006 och det senaste året även sekreterare.

Det har på många sätt varit lärorikt och mycket trevligt och oftast roligt att vara med i styrelsen. Jag funderade både länge och väl. Pratade med min man som sa att jag skulle göra som jag kände. Pratade med partikollegor och andra närstående. Till slut tog jag beslutet. Det var lite som att hoppa bungyjump. Pirret i magen innan jag verkligen formellt skickade in min avsägelse till valberedningen.

Vad ska jag göra i fortsättningen?

Har flera föreningar som jag är relativt aktiv i så det ska nog ordna sig.

Jobbar också deltid som kanslist åt Länsbygderådet i Kalmar län med administrativa uppgifter. 

Ska bli kul att få lite mer tid åt att blogga t.ex.

Finns ju en del att blogga om i vår kommun Vimmerby. 

Kommer troligen att ägna mig ännu mer åt Landsbygdsutveckling, särskilt i Vimmerby kommun, eftersom detta inte har högsta prioritet i dagens politiska agenda. Det finns många människor som lever och verkar i vår fina kommun, utanför tullarna i tätorten Vimmerby!

Men jag kommer INTE att släppa politiken helt och jag kommer även i fortsättningen att vara Centerpartist. Jag har ju en förtroendepost i Omsorgsnämnden. Än så länge vill säga, eftersom det finns förslag att vi ska slå samman Social och Omsorg. Då kanske min plats i nämnden ryker om det bara blir en gemensam nämnd. 

Jag hoppas att vi kan få starka Centerpartister på beslutande poster som tar sina uppdrag på allvar. Det är viktigt med närvarande och pålästa ledamöter i styrelser och nämnder. Eftersom det inte finns arbetsutskott längre så har ju de som sitter i presidierna inte längre några ersättare, vilket ställer högre krav på de politiker som innehar sådana poster.  Det är oerhört viktigt att de som är utsedda på poster i presidier är närvarande på presidiemötena för att ta tillvara Centerpartiets åsikter och frågor. Att man kan bli sjuk och därför inte kan fullgöra sina "plikter" är ju förståeligt höljt utom varje tvivel.

Har den senaste tiden funderat lite kring just makt och hur den kan brukas eller missbrukas
Kollar t.ex. synonymer till MAKTFULLKOMLIG:

enväldig
befallande
tyrannisk
Det finns en saga som heter "Kejsarens nya kläder". Där beskrivs hur en maktfullkomlig ledare vill ha nya kläder och skräddaren lurar honom Alla kejsaren frågar tycker att hans kläder är otroligt fina och till slut  står kejsaren där naken till allmänhetens beskådande för att de ska beundra hans "fina kläder". Det är bara ett oskyldigt barn som vågar säga att kejsaren är naken.
Sagans sensmoral används ofta för att symbolisera hur människor anpassar sig till gruppen, även när det är uppenbart för dem själva att gruppen har fel. Att liksom det lilla oskuldsfulla barnet i sagan utbrista Kejsaren är naken! innebär att påpeka något som alla kan se, men som ingen vågat säga.

Det finns också en fabel som heter " Sagan om pojken och vargen" Pojken skrek att "Vargen kommer" så många gånger utan att vargen kom, så att när vargen verkligen kom, trodde man inte på honom längre.
Sensmoralen är att den som ljuger/fantiserar till slut inte blir trodd ens när han talar sanning. Fabeln har givit upphov till uttrycket "att ropa varg", som återfinns i flera språk med betydelsen att kalla på uppmärksamhet för petitesser och därmed riskera att inte bli trodd när något allvarligt sker.

Till sist

Ordet MYT definieras enligt Svenska Akademins Ordbok bland annat som:

"uppdiktad historia l. berättelse, fabel, dikt, legend; ofta ss. beteckning för ngt som icke existerar"

Trots att vi upplever vår (moderna) tid som upplyst och kritisk, faktabaserad och inte beroende av "auktoriteter" som anger "sanningen" så finns det en hel del som passar in som myt.

Även i vår lilla ankdamm Vimmerby.

Jag mår för dagen ganska bra!

God förmiddag!

Originalmanuskript om industritomter, Ceos och Ulriksdal.

Detta är originalmanuskriptet som jag skrev och skickade till tidningen. De valde att Jag har varit och är med i många föreningar och har ett stort kontaktnät. Det här skriver jag i egenskap av kommuninnevånare, en av många.

Jag är visserligen fritidspolitiker sedan ett antal mandatperioder, men i det här fallet skriver jag som privatperson.

Aldrig har jag i någon förening upplevt något som ens kommer i närheten av det som nu sker i Vimmerby kommun. Många konflikter har jag varit med om att reda ut både stora och små.

Det har på senaste tiden skrivits mycket i tidningen som artiklar, insändare och på ledarplats, det har skrivits på nätet i bloggar och på Facebook om att man skulle ändra förutsättningarna inom det område i Vimmerby man kallar Ulriksdal. Idag har kommunen avsatt det som ett område där man har hästar. Där finns ett antal stall, varav Ryttargården troligen är det största. Det finns också några privata hästgårdar i området. Där finns också en golfbana.

Nu vill man flytta VIFs anläggning från Ceos-området för att på det viset kunna frigöra mark för industriändamål.

Mark som går att använda för industriändamål finns tillgänglig på andra ställen. Den kanske inte är helt platt, men inte heller vattenbärande. Men det finns mark som går att bereda och utveckla för framtida behov. Mark som ligger nära större vägar för bra logistik. Det behövs bra industrimark för att fler företag ska kunna etablera sig i kommunen och för att de som idag är små ska kunna växa.

Med andra ord finns ingen anledning att bygga en dyr idrottsarena vid Ulriksdal genom att köra bort de verksamheter som idag redan finns där.

Men om det är för att bygga monument för att bli ihågkommen kanske man borde överväga detta.

I alla fall om det är skattebetalarna som står för fiolerna. Och vem/vilka skulle annars ha råd?

Det svåraste är inte att hitta industrimark utan att hitta intresserade företag som vill etablera sig i Vimmerby kommun.

För dem kan vi nog alltid hitta mark utan att använda den fina Ceosvallen.

Detta är en av ledande politikers främsta uppgift, att främja positiv utveckling i kommunen för skattebetalarnas/kommuninnevånarnas bästa. Inte att bygga monument över sig själva.

Jag lider med VIF som inte kan få klara besked för att kunna satsa och driva sin oerhört fina förening framåt, där de med stora ideella insatser tar hand om och formar många av våra ungdomar.

Att sitta som ideell medlem i en förening där man får oklara besked och olika signaler från sin kommun, och där besluten skiftar med vem som innehar en hög position.

När man försöker riva upp beslut som fattats, beslut tagna i samförstånd och i demokratisk ordning ger detta signaler som kan lägga sig som en förlamande våt filt över en förenings verksamhet.

De i VIF är värda att få arbetsro för att kunna planera för sin framtida verksamhet.

Precis som alla andra ideella föreningar i vår kommun.

Allt detta om Ulriksdal och Ceos vill man ha inskrivet i kommunens översiktsplan. Den ska vara klar före valet 2014, eftersom kommunen ska revidera Översiktsplanen en gång varje mandatperiod. Detta kan ses mot det stora arbete som ligger framför oss, där det ska tas fram lokala utvecklingsplaner för hela kommunen. Där vill man göra en helhet för hela Vimmerby kommun, inte bara populistiska utspel. Detta har diskuterats under det senaste året i Landsbygdsrådet för att nu sättas i sjön som ett projekt med EU-medel. Det vet alla som varit närvarande på Landsbygdsrådets möten under det senaste året.

Styrande politiker i Vimmerby kommun, använd kreativiteten till att gå framåt, inte bakåt eller sidledes. Lär av exempelvis etableringen av ARLA, och att VTAB stannade i Vimmerby och byggde ett stort nytt tryckeri.

Det är bara två exempel, där dåvarande politiker jobbade hårt för att detta skulle komma till stånd.

Ta en titt på Oskarshamn där man planlagt och grovplanerat ett nytt industriområde ”Kvastmossen” med en total yta på 120000 m2.

Den här kloka versen ur ”Odalbonden” av Erik Gustaf Geijer säger en del.

” Ej buller älskar jag och bång.
Vad stort sker, det sker tyst.
Snart märks ej spår av stormens gång,
av blixten, sen den lyst”

Idag är jag trött men glad

Jag var på möte med Vimmerby Landsbygdsråd i går kväll. Tisdagen den 3 maj
Ett mycket bra möte som handlade om framtiden i vår kommun.
I synnerhet landsbygden, vilken jag inte helt obekant vurmar för.
Mitt hjärta klappar varmt för landsbygdutveckling.
För drygt ett år sedan väckte jag frågan i Landsbygdsrådet om att det var dags att ta fram nya lokala utvecklingsplaner. Det var på initiativ av riksorganisationen Hela Sverige ska leva, HSSL, och Länsbygderådet i Kalmar län, länsorganet för Hela Sverige ska leva. Jag var då ordförande i Länsbygderådet och förde fram att man gärna såg att alla lokal utvecklingsgrupper "LUG", dvs sockenföreningar, byagrupper, hembygdsföreningar m.fl som är medlemmar i Hela Sverige ska leva, i länet skulle ta fram lokala utvecklingsplnaer för sin bygd.
Sedan dess har flera LUG i länet tagit fram sådan lokala utvecklingsplaner bl.a på Öland och i Emmaboda kommun. Flera är på gång. I Hultsfred jobbar man med detta.
Arbetet har skett på mågna olika sätt ute i bygderna.

Jag pratade med bl.a. Jacob Käll på Leader Astrid Lindgrens hembygd om detta.
Han och andra har sedan varit med på en del av Landsbygdsrådets möten under året som förflutit.
Även från Emilkraften i Mariannelund har vi fått inspiration. De har varit med och hjälpt till i Eksjö kommun med att ta fram Lokala utvecklingsplaner och besökte vårt Landsbygdsråd för att berätta om detta.
Man har nu i Vimmerby Landsbygdsråddiskuterat olika former för att jobba med framtagandet av planerna.
En arbetsgrupp valdes som skulle ta fram ett förslag till arbetssätt.
Man kom fram till att  samarbeta med Studieförbundet Vuxenskolan i Vimmerby
Förslaget presenterades på Landsbygdsrådet i januari och en projektansökan skickades in.

Nu har Studieförbunder Vuxenskolan i Vimmerby ansökt om ett projekt för att kunna jobba med dessa lokala utvecklingsplaner.
Ett av kriterierna är att man ska göra planerna med inriktining "Hållbar utveckling"
Idén om detta kommer från att Länsbygderådet anordnade ett seminarium "Omställning Sverige" på Folkhögskolan i Vimmerby i samarbete med Leader ALH i november 2010. Ett mycket välbesökt seminarium där Jan forsmark var föreläsare.

SV har nu även varit i kontakt med Jan Forsmark HSSL  som verkligen blev glad över att man ska  göra de lokala utvecklingsplanerna i Vimmerby kommun med inriktning "Hållbar utveckling"

Jag ser nu med förväntan på det kommande arbetet ute i bygderna.
Det är ett underifrån perspektiv som jag verkligen gillar.
Ett arbetssätt där människor tillåts att vara delaktiga i utvecklingen av sin bygd.
Nästa Landsbygdsråd är tisdagen den 30 augusti. Fram till dess arbetar SV och arbetsgruppen vidare på projektet så fort man får positivt besked att projektet är godkänt.

Att det tagit ganksa lång tid att komma så här långt är ingen nackdel. Vi får ett välgrundat underlag för det fortsatta arbetet med utveckling av våra bygder.

Jag håller tummarna HÅRT