Att väga FÖR mycket

Jag har alltid haft svårt att hålla mig på en lämplig vikt. Alltsedan jag som tjugoåring fött mitt andra barn har jag kämpat mot att väga alltför mycket. Det har gått upp och ned, men mest har det gått upp...
Har försökt allt utom att sy ihop munnen.

Självklart vet jag att jag har ätit för mycket och rört mig för lite.
Jag är inte dum i huvudet. Men jag har glömt bort mig själv.

Nu har jag bestämt mig för att satsa på mig själv. Jag vill inte dö i förtid för att jag är för tjock.

När jag vägde in mig första gången vägde jag såpass mycket att en vanlig hemmavåg inte räckte till.
Jag vägde 139.9 kg! Jag fick en chock - faktiskt - Trodde kanske att jag vägde något mindre.

De räknade fram mitt BMI

Så här blev det:
Ditt BMI är 52.3 vilket betyder att du har viktklassen Fetma. För att komma ner på normalvikt behöver du gå ner 72.6 kg.
Sedan mätte de en massa annat också och då kom de fram till att min fettprocent var 47,6 % och att fettvikten var 64,6 kg.
Jag gick därifrån som i dimma!
Tänk er nästan 65 kg fett!!!!
Omräknat i smörpaket blir det 130 hálvkilospaket!!!

Sedan fick jag tider för mer undersökningar. När jag tagit alla prover och gjort ekg och konditionstest blev jag ganska lättad.
Jag var frisk!  Inga höga blodfetter ingen diabetes!
Sånär som på en massiv övervikt och en riktigt dålig kondition och en ständig värk. Såpass frisk i alla fall att de skulle kunna operera mig.

Fick en tid för en s.k. bypassoperation. Men för att kunna opereras skulle jag hålla en sträng diet. Dels för att vänja kroppen vid dieten men också för att gå ner så många kilo som möjligt före operationen för att underlätta.
Det blev flytande diet. Fick en lista på godkända pulversoppor mm och hur mycket jag fick äta och dricka.
Eftersom jag inte gillar söta kladdiga smooties och choklad drycker blev det ett ganska begränsat antal soppor att välja på. Jag hittade två olika smaker.
Potatis och purjosoppa och en med brocckoli basilika och couscous.
Som tur är fick jag dricka kaffe och te med lite mjölk i.

Tiden för operation närmade sig och jag fick alltmer kalla fötter.
Att göra ett ingrepp som är livslångt och som medför att man måste äta medicin resten av livet, blev alltmer främmande ju närmare operationsdatumet kom. Att jag kände mig kluven är en klar underskattning!

Igår skulle jag ha legat på operationsbordet och fått magsäcken eliminerad.

Det blev ingen operation. Det är jag glad för!
Tog beslutet att jag ska gå ner i vikt själv.
Ska gå ner mellan 64,6  och 72,6 kg.

Mitt behov av energi är per dag är 1965 kcal om jag inte motionerar alls och inte gå ned i vikt.

MEN JAG HAR BESTÄMT MIG!
JAG SKA GÅ NED!

Vet att jag måste klara mig på ca 800 kcal per dag för att det ska bli resultat utan motion.
Men om jag ska få bättre kondition måste jag motionera.

Jag är ganska bekväm. Ska försöka hitta en motionsform som jag kan leva med och jag inte tröttnar på.
Tror mest på promenader, åtminstone till att börja med.

Inser att jag kommer att behöva hjälp och stöttning.

Idag när jag skriver detta har jag gått ned 11 kg. Så jag har tagit mina första steg mot ett hälsosammare liv!
Ska sätta upp delmål. Som är realistiska.
Mitt första delmål är att jag ska ha gått ner minst 17 kg till nyår! Det är 6 kg kvar till dess!

Det har tagit lång tid att bli tjock! Det får inte ta lika lång tid att bli smal igen!

Hemsidor och IT-kommunikation

Jag är ju en landsbygdsmänniska. Det finns det nog inget tvivel om.
Även om jag mina första 29 år bodde i "stan" mestadels i Västervik, utom på somrarna förstås.
Har alltid dragits till landet. Hade många kompisar med landsbygdsanknytning under uppväxtåren.
Var med i CUF tidigt. Visste att jag ville bo på landet - egentligen. Det gör jag nu sedan 33 år och jag är nöjd med det, verkligen nöjd.

Min önskan är att varje bygd eller socken ska kunna ha en egen hemsida där man kan skriva om det man har i bygden.
Skolor och förskolor äldreboende (om man har det)
Fritisdverksamheter
Föreningsliv
Samlingslokaler
Företag
mm mm som kan intressera nyfikan, en eventuell inflyttare kanske, men inte minst de som har flyttat iväg (och kanske kan flytta hem igen) och de som bor kvar.
En kalender där intresserade kan gå in och se vad som är på gång!

Idag har väldigt många tillgång till Internet. Det är bra!
Alla har det inte, men då kanske någon granne, eller närstående har det ifall man skulle vilja titta in på sin egen bygds hemsida.

Jag var inne på Gullringens hemsida idag. Den är jättefin!

I många familjer har man fler än en dator. De vuxna har en, kanske två. Eller en sk "Padda" eller smart mobiltelefon. Barnen och ungdomarna har kanske till och med varsin egen mobil och dator  Det är mycket skolarbete som är datorbaserat idag.

Därutöver har man kanske en, två eller flera TV-apparater i hemmet.
Med ett stort utbud av kanaler för att alla ska få sitt intresse tillgodosett.
Numera kan man ju se många program via playfunktionen i datorn.
Man kan om man har en god internetuppkoppling med tillräcklig hastighet se på TV via Internet med möjligheter som man inte trodde skulle finnas för ett antal år sedan. Åtminstone inte jag...
Man kan se TV "on demand" och man kan välja när man vill se ett program ifall man är upptagen just när programmet sänds.

Jag tillhör de som bara har 2 Mbit internetuppkoppling. Det är segt och räcker inte alltid till när jag ska ladda hem tunga bilder eller se TV-program på datorn. Det är frustrerande när man får sitta och vänta medan det laddar.

I Vimmerby liksom i många andra kommuner har de allra flesta haft relativt bra Internetmöjligheter med det som kallas ADSL. Internetuppkoppling via koppartråden i telefonjacket.

Nu börjar det systemet bli gammalt och slitet. Man har svårt att få tag på reservdelar till kopplingsstationerna.
Det finns nog inte heller kapacitet nog för att alla ska kunna få 100 Mbit internetuppkoppling. Den hastighet som man kan behöva om man ska ha ett par TV-apparater och ett par datorer anslutna till Internet.

Därför behöver vi optisk fiber.

Nu.

Tänk er om alla elever i landsbygdsskolan skulle sitta och surfa på Internet för att söka kunskap. Då skulle det nog bli ganska segt...
(Nu vet jag ju inte vad skolan i Frödinge har i internetuppkoppling idag. )

Det kan vara svårt att hyra ut t.ex. samlingslokaler om man inte har bra Internetuppkoppling. Idag har många med sig sin dator eller "padda" när det är möten och konferenser. Man har "smarta" telefoner och vill kanske kunna surfa med dem via WiFi, eftersom mobiltäckningen inte alltid är den allra bästa på landsbygden.

Det finns en del olika tekniker för att dra fram fiber till användarna, hushållen, föreningarna och företagen.

De fungerar bra. Viktigast är att man bygger ut med fiber.
Det kan man till exempel göra i byalag.
Kommunen kan göra det.
Privata aktörer kan göra det.
Det finns exempel på att kommuner bygger hela nätet.
Det finns också exempel på att kommuner bygger ut delar av nätet.

Viktigast är ändå att det blir av och att alla, som det är möjligt att nå, får riktigt fiberbredband, oavsett VEM som bygger det.

Man kan inte säga att det ena eller det andra sättet är bättre eller sämre.

I vår kommun pratar man om Robin Hood-effekt. Riktigt vad man menar vet jag inte personligen, men jag tror och hoppas att man menar att det kommunen kan tjäna på att bygga ett tätt nät i tätorten Vimmerby (i stan) kan komma till nytta när man ska bygga det glesare nätet på landsbygden i hela kommunen.

I Frödinge, där jag bor räknas det som "landsbygd med förtätning", och nu har man fått erbjudande från en privat aktör om fiberbredband, så där behöver inte kommunen kosta på någonting för att lägga fiber, om tillräckligt många går med. Det tär inte heller på de bidrag som finns att söka för t.ex. byalag. Den "kakan" är ändå ganska liten sett över hela länet.
Var och en som köper tjänsten att få fiber till sin fastighet ända in i huset i Frödinge, betalar själv kostnaden.
Privatpersoner kan få ROT-avdrag för den del av arbetet som gäller den egna fastigheten. Om man inte redan utnyttjat detta förstås.

Jag tror verkligen att det kan bli riktigt bra!

"Med Landsbygden i Mitten"

Det finns ganska mycket att läsa om Internet och Bredband på t.ex
Post och Telestyrelsens hemsida http://www.pts.se/sv/Internet/
och på Regionförbundets hemsida www.rfkl.se/bredband

Det är inte lätt att vara laglydig i Vimmerby.

"Saknas: Påbjuden gång-och cykelbana"

Funderar på cykelvägarna i Vimmerby tätort.

Eller snarare gång- cykelvägarna de s.k. g/c – vägarna.

Det behövs verkligen trafiksäkra cykelvägar även i Vimmerby tätort.

Jag undrar verkligen om det finns någon logisk förklaring till min förvirring?

Om jag ska cykla lagligt i Vimmerby så ska jag INTE cykla på det gångbanor/trottoarer som INTE har en rund blå skylt som betyder att man får cykla där. D.v.s. ”Påbjuden gång- och cykelbana”.

Det är absolut förbjudet att cykla på andra gångbanor/trottoarer. Om man gör det kan man få böter.

Vet inte hur mycket men har sett uppgift på att det kan kosta uppemot 600 kronor! Om man blir påkommen.

Därför är det verkligen förvirrande att man på vissa g/c- vägar har satt upp en skylt från ena hållet men inte från det andra.

Sedan upptäcker man, när man efter att ha passerat en korsande gata, att man inte hittar någon fortsättning på den g/c väg man cyklar på.

I alla händelser saknas det en skylt om det.  Då måste man ut i gatan. Efter nästa korsande gata ser man en ny skylt att g/c vägen fortsätter på gångbanan.

Jag har sett detta dels utmed Storgatan dels utmed Östra tullportsgatan.

Den första är starkt trafikerad och den andra är ganska smal och relativt mycket trafik tidvis.-

Har också sett många som cyklar på trottoarer och gångbanor som inte har någon skylt om att det är tillåtet. Undrar om de vet att man inte får det.

Det är inte lätt att vara laglydig i Vimmerby.

Undrar om det är samma fenomen på fler ställen i Vimmerby? Att skyltningen verkar vara ganska slumpmässig…

Ska försöka få tag i någon ansvarig på kommunen för att fråga…

Återkommer när jag fått svar

Att bygga hus är en hel vetenskap

Vad vet jag om byggnation?

Som lekman vet jag väldigt lite, eller nästan ingenting.

Om underlag, hållfasthet, U värde, takstolslutning, dimensioner på bjälkar, driftskostnader underhåll mm mm

Energismarta hus har jag hört talas om och det verkar ju som en vettig lösning på lång sikt.

Funderar på vad som är bäst att bygga av, egentligen, trä, glas eller betong/sten.

Vilket material ska man bygga ett större hus i om man ser långsiktigt åtminstone 30-50 år på t.ex. underhåll, U-värde (Det man tidigare kallade K-värde), estetik mm mm.

Det gäller ju att inte vara "dumsnål" bara för att "spara" idag.

Det som är billigt idag kan sett över en längre period bli dyrt, medan en större kostnad idag kan löna sig på längre sikt.

Vilket är bäst ur ett ekonomiskt långsiktigt perspektiv. Trä glas eller betong? Kanske är det optimala en kombination av olika material.

Det finns som exempel glas som har ett såpass bra U-värde som är lika bra som t.ex. en trävägg. Tänkte på större fönster i t.ex. en korridor. Det finns ju fönster med olika antal skikt och energiglas. Sedan kan man med olika tekniska lösningar filtrera så att värmen stannar inne.

Man kan ha fönster från golv till tak om man har 3-glas med lågt U-värde. Begreppet U-värde är ett mått på de värmeisolerande egenskaperna i olika byggnadsmaterial, till exempel fönster. Ett lågt värde betyder att materialet isolerar väl. Det finns fönstertillverkare som har flera olika fönster med 3 glas och U-värde 1,0 eller lägre. Att använda glas med lågemissionsskikt och isolerrutor med gas istället för luft är ett bra sätt att minska värmeförlusterna genom fönster.

Undrar i mitt stilla sinne om man tänkt på detta när man planerar det nya Vård- och Omsorgsboendet i Vimmerby.

Kan förstå att det är mycket att tänka på och att man som fritidspolitiker knappast kan vara insatt i alla de tekniska fakta som rör byggnation.

Om man inte är byggnadsingenjör förstås.

Jag är definitivt inte kunnig inom detta område men det hindrar mig inte från att fundera både en och två gånger i alla fall.

”U-värde: Ett mått på fönsters, dörrars och väggars förmåga att isolera från kyla. Det är bättre ju lägre U-värdet är. U-värdet säger hur mycket värme som passerar genom 1 m2 yta från den varma sidan till den kalla när det skiljer en grad mellan utomhus- och inomhustemperaturen.”  Källa: Energimyndigheten

Jag får nog fortsätta fundera

Eva

Söndag kväll i slutet av augusti

Nu är det ganska länge sedan jag tog mig tid att skriva här.
Men nu har jag samlat ihop mig lite.
Klockan är sex och Frödinges kyrkklockor ringer så vackert. De stör mig aldrig. De får mig att känna ro även om jag inte är direkt religiös. De får mig att känna trygghet i min vardag, även om det är söndag idag. Det blir som en vana. Ibland hör jag dem inte på grund av just det. Att jag är så van vid dem.
Kanske är det så med mycket. Vi varken ser eller hör det vardagliga eftersom det är gammalt och vant. Vi uppskattar inte till fullo det vi har omkring oss. Inte förrän det försvinner...

Jag läste i tidningen att kommunalrådet  inte tycker att kommunen kan subventionera taxi. Såklart inte, men genom att nyttja taxis tjänster i olika sammanhang kan man hålla taxirörelsen igång. Taxi är en viktig del särskilt för oss på landsbygden där det inte finns någon utbyggd kollektivtrafik. vi har inte gångavstånd från stadens nöjesliv. Har man från kommunens sida tänkt på att vi landsbygdsbor har fått allt sämre bussförbindelser.
När andra kommuner satsar på kollektivtrafik så vad gör Vimmerby kommun då? Inte satsar man på att bygga ut kollektivtrafiken och den kollektivtrafik som finns, ska inte passera genom de samhällen och byar där folk bor, utan gå utanför på riksvägarna i så kallad stråktrafik.
Varför?
Jo för att man ska tjäna in någon minut här och där.
Självklart blir det så. Man behöver kanske inte stanna för att släppa av eller ta upp passagerare som av olika anledningar inte kan ta sig ut till riksvägen.

Om taxi försvinner. Hur har man tänkt att lösa sjukresor och färdtjänst som taxi skött tidigare. Jag vet inte, men det kanske kommer en taxi från Oskarshamn eller Västervik för att skjutsa de som ska till Vårdcentralen?

Jag vet inte eftersom vi inte fått veta hur det är tänkt framöver.

Sedan är det BREDBANDET som jag funderat ganska mycket på det senaste halvåret.
Hur ställer sig de styrande i Vimmerby kommun till bredbandsutbyggnad med fiber på landsbygden? De kommersiella krafterna ser nog ingen större affär i att bygga ut där. De vill ha många kunder och det ska vara tätt emellan dem för att det ska löna sig.
Trodde  att de styrande skulle värna om ALLA som bor och verkar inom kommunens gränser.
Kan det vara värt några kronor att även den delen av befolkningen, och de företag som är etablerade på landsbygden, kan bo och verka där.
Vi får hoppas det.
Vi får hela tiden veta att man ska ha en bra Bredbandsuppkoppling för att kunna se på TV, telefonera och inte minst Internet med E-post och de sociala medierna.

Jag är ganska nyfiken på hur man ställer sig.
Är det värt att satsa lite slantar på landsbygden?


Jag får kanske  svar på de här frågarna vad det lider.

Nu tar jag kväll.

Eder alltid lika nyfikna

Eva Svensson i Frödinge

Möjligheter och omöjligheter

I Frödinge ska vi ha ett möte i Bygdegården den 19 april kl 18.30

Kostnaderna för samhällsservicen har ökat med ökande priser och löner. Intäkterna har sjunkit med sjunkande skatter. Marginalerna mellan intäkter och kostnader finns inte idag.

Vi (alla medborgare) har blivit tillvanda vid att kommunen (och landstinget och staten) ska stå för allsköns service.

Det är dags att tänka om.

Att rätta munnen efter matsäcken måste gälla även det allmänna. Tyvärr, eftersom det idag verkligen behövs bättre ekonomiska resurser till all samhällsservice. Ekonomiska resurser som inte finns.

Verkligheten, den grymma som många ser det, det är väl spara eller höjd kommunalskatt som gäller i Västervik såväl som i så många andra kommuner. I synnerhet kommuner med låg lönebild.

Det är nog VAD man ska spara på och HUR man ska spara det gäller. Inte OM man ska spara.

Spara på RÄTT saker, dvs. den svåra balansgången att prioritera. Det är nog den verklighet vi alla lever i just nu.

För vem vill betala högre skatt?

Inte många - det kan jag sätta en krona i pant på.

Dessutom vinner oftast kommunen inget i längden på att höja kommunalskatten, på grund av skatteutjämningssystemet.

Att vi får en ökad andel äldre som behöver vård och omsorg eftersom många lever mycket länge, är en del av ökade kostnader, men inte hela sanningen. Självklart ska våra gamla ha den vård och omsorg de behöver. Men man måste se över HUR ibland eftersom behoven ständigt växlar. Förändringar behöver inte vara dåliga bara för att det är en förändring!

Skolorna där elevunderlaget stadigt har minskat. Behövs verkligen lika många lärare där? Svår fråga, eftersom det inte enbart är i EN klass eller i EN skola som eleverna minskar.

När mina grabbar, födda 1980 och 1983 gick i vår skola i Frödinge var eleverna inte så många. Då gjorde man om klasserna så det delvis blev en s.k. B-skola där flera klasser läste tillsammans. Med färre lärare. Det gick bra. Sedan när elevantalet ökade igen gick man tillbaka till att ha en klass per årskull.

Det var en flexibel lösning som lätt kunde accepteras och genomföras eftersom man visste att elevantalet skulle stiga igen.

I skolor där elevantalet stadigt minskar och man inte under överskådlig tid (ca 5år med antalet födda barn) kan se att elevantalet drastiskt ökar igen kanske man måste ta ett obekvämt beslut att lägga ner. Det är oftast landsbygdsskolor som drabbas. Det kan också vara svårt att få behöriga lärare till alltför små skolor.

Landsbygdsskolorna är viktiga för landsbygdens överlevnad, men där finns en smärtgräns. Det är alltid smärtsamt när en skola försvinner. Den är ofta navet i en bygd.

Sedan har vi infrastrukturen, kommunikationerna. Våra vägar, fysiska och interaktiva. Det är oerhört viktigt för alla, men inte minst för företag och boende på landsbygden att vi har farbara vägar. Att det finns allmänna färdmedel för de som inte kan köra själva.

Vägarna på landsbygden är urusla bitvis. Det är som att köra på en puckelpist på många vägar. Inte bara i kälhävningens tid. Grusvägarna är smala och dåliga. De mindre belagda vägarna uppvisar med tydlighet bristande underhåll. Bärigheten på de flesta vägarna är under all kritik.

De stora riksvägarna är så slitna, så när det regnar uppstår det fyra vattenfyllda "diken" på körbanorna, med uppenbar risk för vattenplaning.

Det är önskvärt och viktigt att Internet har tillräcklig kapacitet. Att telefoner både fasta och mobila fungerar. Så är det tyvärr inte idag. Vi gamlingar kanske nöjer oss med detta? Det gör definitivt inte den yngre delen av befolkningen. De flyttar dit där det finns bra Internet så de kan ladda hem filmer och se på TV, spela spel mm.

I min egen värld i Frödinge by ser det ut så här.

Internet ADSL via kopparkabel. Fungerar, men inte särskilt snabbt.

Internet mobilt med Telia som operatör - fungerar ibland på övervåningen i huset.

Utmärkt inne i stan. Bäst täckning på det upplevde jag när jag var i Visby!!!

Fast telefoni. Fungerar bra

Mobil telefoni- Fungerar dåligt. Min androida telefon med Telia som operatör, har ingen/dålig täckning där jag bor, men utmärkt inne i Vimmerby och andra städer.

Min jobbtelefon, en vanlig GSM telefon också den med Telia, fungerar dåligt och samtalen bryts ofta på landsbygden, även i Frödinge.

Vi har också en android mobil med 3 abonnemang. Den funkar oftast. Hemma, men inte överallt på landsbygden.

Vad kan då kommunen göra åt detta? Inte mycket med de kunskaper man har idag. Eller med den ekonomi man har idag. Den ekonomiska verkligheten för många kommuner är att pengarna inte ens räcket till det basala. Då kan man inte kosta på sig en massa extra.

Jag hoppas att det blir så och att vi kan fortsätta ha en hel levande kommun med en levande landsbygd där människor kan bo och verka!

För utan det så kommer alltfler skolor på landsbygden att läggas ned med svikande elevunderlag. Affärer och mackar, där de finns, får svårare att överleva om de får färre kunder.

Det betyder som jag ser det att man som kommuninnevånare får ta egna initiativ Att man går samman i en bygd och gör saker själva, tillsammans. Kanske kan man få bidrag till en del för att underlätta. Det gäller att samla de resurser som faktiskt finns på landsbygden i form av företagare föreningar och enskilda landsbygdsbor. Att se de möjligheter som ändå finns.

Så jag hoppas det blir god uppslutning på MÖJLIGHETS-träffen i Frödinge Bygdegård den 19 april kl 18.30!!!!

Jag ska i alla fall bege mig dit!

Löner och skatter

Tänker på att lärarna gärna vill ha 10 000 kronor mer per månad i lön. Har ingen direkt åsikt om detta eftersom jag inte är insatt i deras avtal. Det sägs att det är för att de har så lång utbildning.

Det har jag också, fast inte som akademiker.... Jag har skolat om mig som vuxenstuderande. Jag läste dessutom in lite högskolepoäng på distans.

Om min lön skulle öka med 10 000 kronor per månad (om jag arbetade heltid) så skulle jag få ett drygt 45 % -igt lönepåslag. Det skulle sitta fint! Jag har bland de lägsta löner en organisatör med administrativt arbete kan ha. Fast det är inom ramen för avtalet och jag är anställd inom den ideella sektorn....Och jag har ett arbete.

Var tidigare anställd inom kommunen som dagbarnvårdare med barnskötareutbildning. Lönen för det var inte något att direkt jubla över, men jag hade ett jobb som jag trivdes med.

Lönen för en kvinnlig barnskötare i Kalmar län ligger på medel 20.326 kr idag. Vet faktiskt inte vad de tjänar i Vimmerby.

En kvinnlig undersköterska har 19 431 i medellön i Kalmar län.

I mitt nuvarande yrke har jag 22 000, om jag hade arbetat heltid. (Arbetar f.n. 25%). Det är ändå en tusenlapp lägre än medel för riket.

Det är många, många som arbetar inom den kommunala sfären som arbetar 40-timmarsvecka och har fem/sex veckors semester varje år som har ungefär samma lön som jag har eller lägre, ofta kvinnor i serviceyrken.

De skulle kanske inte tacka nej till ett rejält lönepåslag?

MEN vem ska betala detta? Kommunerna , de allra flesta, sliter med att få sina budgetar att gå ihop som det är idag.

Den allra största utgiftsposten för kommunen är löner.

Jag vet inte hur många lärare det finns i en kommun som Vimmerby, men det är nog tillräckligt många för att Kommunens budget skulle bli totalt raserad om alla lärare skulle få ett lönelyft med 10 000 kronor per månad. Bara på gymnasiet är det ett 60-tal och ska alla dessa ha 10 000  mer per ånad så kostar det minst10 miljoner extra för kommunen inkl arbetsgivaravgift. Det är bara på gymnasiet!

Därtill kommer de två högstadieskolorna och alla 9 skolorna med förskoleklass, låg och mellanstadie.

Jag missunnar dem inte att ha vettiga löner, men jag undrar bara vem som ska betala? Vad ska kommunen dra ner på i stället?

Ska man dra ner ännu mer på äldreomsorgen, omsorgen om funktionshindrade, barnomsorgen? Ska man dra ner ytterligare på underhållet på fastigheter, gator, vägar och lekparker?

Ska vi ha större klasser i skolorna eftersom löneutrymmet kanske inte räcker till samma antal lärare som idag?

Kanske ska vi ha färre skolor med större klasser?

VEM vill lägga ner våra fina landsbygdsskolor? (Jag tror nämligen inte att man ens funderar på att lägga ner skolorna i centralorten)

ELLER ska man höja skatterna för kommuninnevånarna?

Jag har inget svar, men det är i alla fall något att fundera på.

Det tål att tänka på i alla fall....