måndag 26 maj 2014

Solen skiner, men inte i mitt hjärta

Funderar på hur en del människor tänker och känner..

Jag vet att vi lever i ett demokratiskt samhälle där alla som har rösträtt har rätt att välja vilket parti de vill.
Tråkigt bara att så många väljer ett främlingsfientligt parti som verkligen inte är för den demokrati och medmänsklighet vi har strävat efter så länge och så många har arbetat för i vårt land.


Jag minns när jag var barn.
Då levde vi i efterkrigstidens tidevarv. Mina föräldrar, mor- och farföräldrar levde och kunde berätta hur det varit under krigets fasor. Då var ändå Sverige ett av de länder som var förskonat från invasion av främmande makt. Men ändå hade man det väldigt svårt.
INGEN skulle då ha kommit tanken ens att bilda ett parti som exkluderar den största delen av jordens befolkning på grund av etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
Jag minns självklart inte krigets fasor när Nazityskland försökte göra Europa till EN stat med en "ras". Den ariska som den som skulle leda mänskligheten framåt.


Vi vet alla hur det började om vi läst på vår historia.
Med tal om att vissa folkgrupper stod i vägen för Nazisternas mål och önskan om framgång.
Med eggande tal om att man skulle lösa alla problem. Att alla skulle få det bättre.
Utom möjligen de som inte var önskvärda. Då var det judar och romer som utsattes värst.
Vi vet också hur hemskt de "brunskjortade" bar sig åt.
Vi vet också att en hel värld reste sig mot detta fascistiska synsätt.
Nazister och fascister förlorade kriget den gången.
För att mänskligheten inte ville ha det, som nazister och fascister förespråkade.
Det tog otroligt lång tid att återhämta sig efter krigets fasor och förstörelse.


Nu växer de sig starka igen. De intar den politiska scenen. De får allt större makt.
De har skolat sina ledare i retorikens ädla konst.
Jag är rädd att folk har gått på lögnen om att "invandrarna förstör ekonomin för oss infödda och att de tar våra arbeten".


Varför ska inte vi hjälpa dem som har det svårt?


Om det vore tvärt om?
Om Sverige hade varit ett land i krig och elände. Om vi svenskar hade varit tvungna att söka asyl och skydd i ett annat land.
Hur skulle man då ha velat bli mottagen i det främmande landet?
Skulle man ha velat bli satt i interneringsläger eller skjutsad tillbaka för en ytterst osäker framtid, kanske död?


Jag skulle inte tro det.
Jag är djupt bedrövad över människosynen och det allt kallare samhälle vi lever i idag.
Jag önskar alla mina medmänniskor gott.
Men jag har tappat tron på att alla är goda.


Mitt hjärta gråter.


För mig är det en sorgens dag i Europa och Sverige.


Lyssna gärna på LOKE NYBERG när han sjunger Flykten från Sverige


https://www.youtube.com/watch?v=2z9bN-hEfpQ


"Vackert och mycket obehagligt tankeexperiment. Visst är det givet att KOSTNADEN alltid är den viktigaste parametern att diskutera när det gäller invandring? Visst är det självklart att kronor och öre alltid är överordnat humanism och etik?"


//Allas er EvaS i Frödinge











Inga kommentarer:

Skicka en kommentar