söndag 12 juni 2011

Hur man får en ny soffa med lite list och tålamod

Söndra och härska (latin divide et impera) är en angreppsmetod, problemlösningsmetod respektive krigföringsmetod som går ut på att dela upp ett större sammanhang i mindre delar. Förhoppningsvis kan därefter dessa mindre delar behandlas enklare än det större mer komplexa sammanhanget.

Det är en procedur vi använder oss av lite till mans eller kvinns för den delen när vi vill ha resultat längre fram. Inte minst inom politiken.

Men även hemmavid är det synnerligen användbart.
Det är särskilt effektivt när man ska försöka påverka maken om något man i förväg vet att han inte är så där himla förtjust i. T.ex. om man vill ha en ny soffa där hemma.
Då börjar man med att påpeka att den soffan man har är si eller så gammal. Och tänk att den håller än... Fast den börjar nog bli lite lite sliten.
Efter ett litet tag börjar man prata om hur bra det skulle se ut om  man kunde klä om soffan eftersom den nog fått en och annan fläck av barn och barnbarns framfart.
Sedan säger man ingenting under några veckor.
Tar bara en trasa och något medel som luktar lite starkt och försöker "tvätta bort " en fläck då och då lagom innan sportnytt på TV och meddelar maken att han tyvärr inte kan sitta just där eftersom man nyss försökt städa bort fläcken.

Sedan nämner man att man kanske skulle ta tag i det där med att klä om soffan, och föreslår i samma andetag att maken kanske kan ringa runt till tapetserarverkstäder och fråga om priser.

Eftersom man vet att maken absolut inte kommer att göra det så är det ingen risk.

Efter några veckor, helst en lördag vid frukosten frågar man om han ringt.

Sedan föreslår man att man kanske ska åka runt till någon eller några möbelaffärer och titta på soffor för att få inspiration inför den nya klädseln.

Sagt och gjort, man åker till ett par, tre olika möbelaffärer.
(Givetvis har man som strateg redan varit där och spanat och väljer ordningen på rundturen. Som ska sluta i den affär där man redan sett ut en lämplig ny soffa)

Väl inne i affärerna så provsitter man några lämpliga exemplar och därefter frågar man expediten om han/hon vet vart man ska vända sig för att få en soffa omklädd. Och om de vet hur mycket det kostar.
(Det har man givetvis också tagit reda på i förväg så man kan lägga in ett förslag när expediten tvekar).

Eftersom det visar sig att det är väldigt dyrt att klä om den gamla soffan, ja rent av lika dyrt som en ny, bestämmer  maken där och då att det är kanske lika bra att köpa en ny!
Han är nu ganska trött på att åka runt till möbelaffärer.
Då tvekar man lite, men bara lite och nämner ordet IKEA.
Att han då blir säker på att han ska bestämma i den här frågan kan alla vara övertygade om. Han hatar IKEA.
Alla är nöjda, inte minst maken som fått bestämma än en gång.

Soffan i salen är ett åbäke som snart fyller 30 år och som är hopplöst nersutten.
Ska lägga upp en strategi som jag hoppas ska ge utfall lagom till jul.
Och nejdå maken läser inte några bloggar.

God söndag på er alla.

torsdag 9 juni 2011

Host host!

Idag har jag varit hemma hela dagen och försökt kurera min hosta. Hostade hela natten. Framåt småtimmarna satt jag på sängkanten och somnade. Bäddade upp med en massa kuddar i soffan i stället så jag mer eller mindre satt och sov.
Det är ju tusan att man inte kan få slippa den här infernaliska hostan.
I kväll skulle jag ha varit på gruppmöte.
Först en stund med Centerpartiet sedan med Alliansen. Fick avstå eftersom jag är helt slut.
Det var ett extramöte med anledning av Vimmerby kommuns budget. Viktiga frågor. Alla nämnder har fått sparbeting och föreslås få minskade ramar. D.v.s. mindre med pengar att använda.
Jag är ledamot i omsorgsnämnden. En riktig "sorgenämnd" som verkar gå med underskott även detta år, liksom i fjol. Pengarna räcker inte.
Hur ska man då kunna minska budgeten? Hur ska man kunna få mindre pengar att räcka när behovet bara öäkar?
Jag bara frågar.
Jag vet att våra duktiga killar och tjejer ute i verksamheten jobbar häcken av sig och försöker slå knut på sig själva för att få scheman att gå ihop så de inte behöver ta in vikarier "i onödan". Både omsorgen om funktionshindrade och äldre är personalkrävande. Det behövs många händer för att brukarna ska kunna leva ett gott liv.
Det finns lagar som styr verksamheten Socialtjänstlagen SoL och lagen om särskilt stöd LSS. Det finns kriterier som brukare måste uppfylla för att få hjälp efter den ena eller den andra lagen.
Uppfyller brukaren de kriterierna har omsorgen bara att leverera den service och det stöd som brukaren har rätt till. Självklart att de ska få detta.
Tycker jag och många andra.
Om man inte verkställer inom en viss tid får man som kommun betala ”böter” motsvarande det belopp omsorgen skulle ha kostat.
Visst kan man effektivisera och omstrukturera, men om man gör det hela tiden så får våra anställda ingen arbetsro. Och när blir det effektiva ineffektivt?
Ibland får man ta ett steg tillbaka, när ett förslag till besparing visar sig inte vara så himla bra.
Ta detta med förslaget om sammanslagningen av hemtjänstområden. Det var nog bra tänkt, men när man fick tänka lite till så blev det inte så, utan man gör lite grann av det. De berörda områdena får samarbeta mer och jämka sina scheman.
Då kan det bli bra för alla, inte minst för brukarna. Visst, man sparar inte lika mycket pengar som det var tänkt, men personalen får en drägligare arbetssituation, vilket de är väl värda.  Den största besparingen hade varit om man kunnat gå ur ett hyreskontrakt, men det löper på hela 2012 ut så där kunde man ändå inte spara det man tänkt.

För att tala ekonomispråk Det finns en punkt där lönsamheten går över i olönsamhet om man försöker spara för mycket. D.v.s. när man når break even, den kritiska punkten.
Nu har jag nått min kritiska punkt för tiden vid datorn.
Ska ta mig en mugg te med närproducerad honung.

söndag 5 juni 2011

Nu var det ett tag sedan

Jag sitter på min kammare och "tycker synd om mig själv" idag. Hade velat åka till Yxern för årets premiärdopp. Men det går inte för nu är jag förkyld.
Inte skönt att vara ute i solen heller. Har hunnit läsa ikapp i veckans tidningar i alla fall.
Konstaterar att kommunfullmäktige fattat en del viktiga beslut för allas vår trevnad i vår lilla fina landsbygdskommun.
Jodå jag har fullt förtroende för de som är förtroendevalda till att få besluta över hur våra skattepengar ska användas i vår kommun.
Jag tror att de fattar kloka och väl avvägda beslut. Att man haft rejäla genomgångar innan och att en del ärenden varit ute på remiss i olika instanser. Att det fått tagit den tid som behövs. Så att alla de 49 ledamöterna i Kommunfullmäktige kan fatta kloka bra beslut. På demokratiska grunder.

Jag hoppas och tror att alla som är inblandade fått det rådrum de behöver för att sätta sig in i alla viktiga frågor.

Det är inte lätt. Det ska det inte vara heller. Att en gång per månad fatta beslut som rör kommunens verksamheter. Både stora och små beslut. En del får långtgående konsekvenser.
 
Ett av besluten man fattade nu senast, var att man ska lägga ut ett av de planerade vård- och omsorgsboendena för äldre på entreprenad (privat drift som en del säger). Det är välkommet att man kan tänka sig alternativa former mot det som är idag.
Fast jag har fullt förtroende för de duktiga tjejjer och killar som arbetar i omsorgen idag. Det är inte det frågan gäller.
Jag hade gärna sett att man gjort samma inom fler områden. Kanske inte först inom vård och omsorgsboendena som är ganska personalintensiva. Kanske inom ”Gata Park” som tillhör Teknik och Serviceförvaltningen idag.
Vi har ju redan entreprenörer inom barnomsorgen. Där funkar det. Såvitt jag vet.

Vi får väl se hur det går nu med vård- och omsorgsboendena. De ska väl byggas först. Sedan sker det väl en offentlig upphandling på driften?
En procedur där även kommunen kan vara med och erbjuda sina tjänster. Både som det är idag och som t.ex. Intraprenad. Sedan är det väl bästa budet som vinner upphandlingen om det nu är så man tänkt gå tillväga. Vad vet jag?

Jag vet med säkerhet att jag ska gå och ta mig en sked hostmedicin och en värktablett.

God middag!