måndag 4 januari 2016

God fortsättning på det nya året!

Sitter och försöker summera året som gått. Det är trots allt 365 dagar.
I vår lilla kommun har det rörts om ordentligt i den politiska grytan.
Det har kokat över några gånger så det osat bränt.
Den värsta stormkokningen är väl beskedet som kom 1 april från kommunens ledande politiker i majoriteten.
De kommuninnevånare som öppnade tidningen den dagen trodde nog att det var värsta aprilskämtet.
Det var det INTE.
Tyvärr.
De styrande menade verkligen att lägga ned landsbygdsskolor och förskolor på landsbygden.
Hela FYRA skolor var det de tänkt utplåna.
De ändrade sig så småningom och då var det "bara" TVÅ skolor och EN förskola som skulle läggas ned.
"Med en dåres envishet" hävdar företrädare för politik och tjänstemän att man får en bättre skola om det är större enheter.

Det är det nog INGEN mer än de som tror på. Det finns inga belägg för att det är sant.

Dessutom har man ännu inte lämnat en konsekvensbeskrivning värd namnet över vad som händer med skolbarnen i första hand och kringliggande landsbygd i andra hand.
Att det blir negativa synergieffekter vittnar otaliga skolnedläggningar om i andra kommuner.
När skolan försvinner påverkas barnfamiljerna. De som bor där och de som kanske hade kunnat tänka sig att bosätta sig där om det funnits förskola skola och fritidshem.

Man ska inte underskatta människors egen vilja. I synnerhet inte föräldrar.
De är inga menlösa fån som bara nickar och säger ja och amen till allt som beslutsfattare hittar på.

Att föräldrar som bor på landsbygden redan idag, innan en eventuell skolnedläggning, har långa resor med bil för att få livspusslet att gå ihop, det vet alla som bor på landsbygden.
Att då få ännu längre att lämna och hämta barnen blir en utgiftspost som blir som ett straff.

Det är ändå bara EN konsekvens av skolnedläggning.
En annan är att barnfamiljer väljer att bo någon annan stans om de kan.
En följd av detta är att det blir tomt på landsbygden. Det drabbar landsbygdsbutikerna. Färre kommer att åka med kollektivtrafiken. Vägarna kommer att bli nedklassade när färre åker på dem.

Finns det då inget positivt med skolnedläggning?
Som jag ser det - NEJ!!!

För det första
Skolresultaten blir inte bättre. Det finns inget som säger att barn som åker buss/skolbil lång väg både till och från skolan mår bättre av det och därmed kan tillgodogöra sig kunskaperna och lärandet bättre. Tvärtom har trötta barn svårare för kunskapsinhämtning.

För det andra
Föräldrar som har barn i förskole- och skolålder vill gärna att deras barn ska gå i en skola så nära hemmet som möjligt. I de allra flesta fall.

För det tredje
Skolan är navet i en bygd. Om det inte finns skola och barnomsorg kan vara avgörande ommänniskor finner det attraktivt att bosätta sig.

För det fjärde
Det kan inte vara bra att barn från det år de fyller sex ska åka längre vägar med skolskjuts för att komma till skolan. Det finns redan barn som åker hemifrån väldigt tidigt till sin nuvarande skola.

För det femte
Skolklasserna i de kvarvarande skolorna förtätas. Klasserna blir större och varje barn får mindre tid med pedagogen/läraren.

Sist men inte minst:
Ska verkligen 2016 gå till historien som det år när livskvalitén försämrades radikalt för många unga familjer på landsbygden i Vimmerby kommun.

Vem vill att bygderna dör ut? Vem är betjänt av det? Vem vill att husen sjunker i värde?
Vem vill att Vimmerby ska bli en mindre attraktiv kommun att bo och leva i?

 Jag ställer mitt hopp till att folk går man ur huse och röstar för skolornas bevarande den 21 februari!
Så det kan bli en God fortsättning även för barnen på landsbygden och deras familjer!

Här kan du läsa om när var och hur man röstar i Folkomröstningen om skolor och förskolor:

http://www.vimmerby.se/kommun-politik/val/folkomrostning-2016/

Allas Er
EvaS i Frödinge