torsdag 9 juni 2011

Host host!

Idag har jag varit hemma hela dagen och försökt kurera min hosta. Hostade hela natten. Framåt småtimmarna satt jag på sängkanten och somnade. Bäddade upp med en massa kuddar i soffan i stället så jag mer eller mindre satt och sov.
Det är ju tusan att man inte kan få slippa den här infernaliska hostan.
I kväll skulle jag ha varit på gruppmöte.
Först en stund med Centerpartiet sedan med Alliansen. Fick avstå eftersom jag är helt slut.
Det var ett extramöte med anledning av Vimmerby kommuns budget. Viktiga frågor. Alla nämnder har fått sparbeting och föreslås få minskade ramar. D.v.s. mindre med pengar att använda.
Jag är ledamot i omsorgsnämnden. En riktig "sorgenämnd" som verkar gå med underskott även detta år, liksom i fjol. Pengarna räcker inte.
Hur ska man då kunna minska budgeten? Hur ska man kunna få mindre pengar att räcka när behovet bara öäkar?
Jag bara frågar.
Jag vet att våra duktiga killar och tjejer ute i verksamheten jobbar häcken av sig och försöker slå knut på sig själva för att få scheman att gå ihop så de inte behöver ta in vikarier "i onödan". Både omsorgen om funktionshindrade och äldre är personalkrävande. Det behövs många händer för att brukarna ska kunna leva ett gott liv.
Det finns lagar som styr verksamheten Socialtjänstlagen SoL och lagen om särskilt stöd LSS. Det finns kriterier som brukare måste uppfylla för att få hjälp efter den ena eller den andra lagen.
Uppfyller brukaren de kriterierna har omsorgen bara att leverera den service och det stöd som brukaren har rätt till. Självklart att de ska få detta.
Tycker jag och många andra.
Om man inte verkställer inom en viss tid får man som kommun betala ”böter” motsvarande det belopp omsorgen skulle ha kostat.
Visst kan man effektivisera och omstrukturera, men om man gör det hela tiden så får våra anställda ingen arbetsro. Och när blir det effektiva ineffektivt?
Ibland får man ta ett steg tillbaka, när ett förslag till besparing visar sig inte vara så himla bra.
Ta detta med förslaget om sammanslagningen av hemtjänstområden. Det var nog bra tänkt, men när man fick tänka lite till så blev det inte så, utan man gör lite grann av det. De berörda områdena får samarbeta mer och jämka sina scheman.
Då kan det bli bra för alla, inte minst för brukarna. Visst, man sparar inte lika mycket pengar som det var tänkt, men personalen får en drägligare arbetssituation, vilket de är väl värda.  Den största besparingen hade varit om man kunnat gå ur ett hyreskontrakt, men det löper på hela 2012 ut så där kunde man ändå inte spara det man tänkt.

För att tala ekonomispråk Det finns en punkt där lönsamheten går över i olönsamhet om man försöker spara för mycket. D.v.s. när man når break even, den kritiska punkten.
Nu har jag nått min kritiska punkt för tiden vid datorn.
Ska ta mig en mugg te med närproducerad honung.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar