FBSKs ordförande Tomas Blomberg informerade om byggnationen, som FBSK står för vid Frödinge bygdegård.
Ett samarbete mellean Bygdegårdsföreningen och FBSK som nu håller på att förverkligas.
En arbetsgrupp på 5-6 personer jobbar med detta sedan 2011. Det året upptäcktes att nuvarande klubbstugan var angripen av mögel.
Klubbstugan bygggdes 1982 av gamla baracker som man fått efter ett vägbygge. Den stod färdig hösten 1982. Den byggdes senare ihop med skytteföreningens lokal.
2011 efter Anticimex kontroll och upptäckten av ett stort mögelangrepp bestämdes att man måste bygga en ny klubbstuga på FBSKs mark. Ritningar togs fram. De fick dock inte bygga eftersom Vimmerby kommun ansåg att det räckte med samlingslokaler i Frödinge och att Bygdgården låg precis intill. Man började då titta på bygdegården och de möjligheter som fanns där. Man tog först fram en ritning på att bygga om i källaren, men det blev inte bra. Därefter togs ny ritning fram för en tillbyggnad i källarplan mot Lundavallen. Det är den ritning som nu ligger till grund för byggnationen.
Man har också fått tips och idéer av en konsult Uffen Redhe. Det kostade runt tusenlappen och var väl värt pengarna. Bland annat att man kunde ha ett gym i lokalerna. Att det skulle vara en lokal för hela omlandet runt bygden.
För att lösa ekonomin sökte man pengar hos Arvsfonden och skickade in ansökan i maj 2014. Man fick svar framåt jul med avslag vid första ansökan, mycket beroende på att man ville ha en fritidsgård i lokalerna vilket Arvsfonden ansåg onödigt eftersom detta finns i närheten, i Vimmerby!!!
Man skickade in en ny lite omarbetad ansökan i november 2015, man kallade detta för "Frödinge Allaktivitetshus", och den här gången fick man positivt besked redan 17 februari 2016. Man blev beviljade 2543000 kronor. Man har också fått 250000 från Idrottslyftet. 125000 av egna medel.
De hade också haft många kontakter med Vimmerby kommun, där det sagts att investeringsbidrag brukar vara 30% av den totala investeringen. Det skulle innebära dryga mioljonen i kommunalt bidrag.På ett möte om de nyanlända i Locknevi Bygdegård nämndes att FBSK skulle ta sig an de ungdomar som var berörda och arbeta med integration. Då nämndes också summan 1 miljon kronor.
När FBSK sedan skickade in ansökan blev det totalstopp. Kommunens ekonomiska läge hade försämrats rejält. Efter många om och men blev dock beviljat ett bidrag på 500000 kronor.
Detta ställde till det i planeringen. Man planerade fyra omklädningsrum, en bastu och en kök samt ett gym. Allt detta ingick i ansökan.
Man gick igenom vad man kunde spara pengar på. Det blev det inledande markarbetet vilket till största delen görs ideellt. Byggnationen har de upphandlat och ByggKjell har fått en kravspecifikation vad som skall göras. Han tar över när plattan ska gjutas och bygger sedan utbyggnaden.
Ideellt arbete som planeras sedan är att sätta upp väv på väggarna, inreda en bastu och ett kök/kiosk. De ska ha en träff för att planera utomhusmiljön.
För att inreda gymet med lämplig utrustning ska de söka pengar hos Sparbanksstiftelsen.
Eventuellt kan föreningen behöva låna 200000 kronor.
Vissa saker får man inte låna till t.ex bygglov.
Planen är att det ska vara färdigt vecka 15, 2017
När man byggt färdigt måste man riva det gamla. Det kan krävas tillstånd för att få göra detta. Då kommer det att kosta ytterligare för transport och destruktion av materialet.
Föreningen har flera ungdomslag och ett duktigt dsmlsg utöver de vanliga fotbollslaget. Man har också en krocket- och fiskvårdssektion.
Båda föreningarna FBSK och Bygdegårdsföreningen ska vara kvar som enskilda föreningar med ett nära samarbete.
Tanken finns att bjuda in företagarna till ett möte framöver.
Förslag finns att ordna med en insamling där man kan bidra genom att skänka en slant.
Mötet avslutades med en gemytlig kaffestund.
Välkomna att titta in på FBSKs egen hemsida och läs om verksamheten och
MÖTESPLATS FRÖDINGE
http://fbsk.se/motesplats-frodinge/
Allas er
EvaS i Frödinge
tisdag 18 oktober 2016
tisdag 16 augusti 2016
Sopprecept
Här kommer receptet på min soppa som varit räddaren i nöden när suget efter "någotvadsomhelst" sätter in. Jag gör en hel sats och fryser in i plastpåsar med 250 g (2,5 dl) i varje. Det är lagom till en portion. Det går snabbt att tina i microugnen.
GRÖNSAKSSOPPA
6 STORA LÖKAR ca 1kg 35kcal/100g 350 kcal
1 VITKÅLSHUVUD ca 2 kg 23
kcal7100g 460 kcal
2 PAPRIKOR ca 2hg 26 kcal/100g 52 kcal
4 STORA MORÖTTER ca 0,5 kg 31
kcal/100g 155 kcal
1 ROTSELLERI ca 3hg 11
kcal/100g 33 kcal
2 PÅSAR
LÖKSOPPA ca 100g 20 kcal/100g 20 kcal
(2
KÖTTBULJONG ca 20 g 102
kcal/100g 21 kcal)
(2 BURKAR KR. TOMATER ca 400g 30 kcal/100g 120
kcal)
1211
kcal / 1070 kcal
Vatten
STRIMLA GRÖNSAKERNA. Lägg allt i en 10 liters gryta. Fyll i vatten så det täcks.
KOKA SAKTA C:A 1-2 TIM. UNDER LOCK tills grönsakerna känns mjuka.
SMAKSÄTT EV. MED KINESISK SOYA OCH SALT (Smaka av först!)
DENNA SOPPA KAN MAN ÄTA HUR MYCKET SOM HELST AV.
DEN ÄR SMAKRIK.
Blir ca 20 portioner med ca
50 -60 kcal / portion
Äta 4-6 portioner per dag blir 200 – 360 kcal /dag så man
behöver komplettera med t.ex kyckling, kokt ägg, keso eller köttfärs. En knäckemacka
med färskost.
Det är lite pyssel med detta men tänk att ha snabbmat tillgängligt i frysen om och när du blir sugen, som du kan äta med gott samvete.
****
Här kommer ett recept till nästan samma men utan löksoppa
Grönsakssoppa nr 2
6st gul lök
2st burkar krossade tomater (kan uteslutas)
1 mellanstort vitkålshuvud
3 buljongtärningar
2 paprikor
4 morötter
1 selleristjälk
krydda efter smak
Ansa o strimla grönsakerna, häll i vatten så dom täckts. Koka i ca: 1 timme Smaka av och krydda efter smak
Du kan äta så ofta och så mycket du vill av den soppan också.
2st burkar krossade tomater (kan uteslutas)
1 mellanstort vitkålshuvud
3 buljongtärningar
2 paprikor
4 morötter
1 selleristjälk
krydda efter smak
Ansa o strimla grönsakerna, häll i vatten så dom täckts. Koka i ca: 1 timme Smaka av och krydda efter smak
Du kan äta så ofta och så mycket du vill av den soppan också.
Smaklig spis!
Allas Er EvaS i Frödinge
måndag 15 augusti 2016
Lite om min väg mot ett lättare friskare liv
Det är nu slut på mitt frivilliga sommaruppehåll här på bloggen. Sommaren har varit fin. Något torr dock.
Jag har försökt hålla min matsedel som tidigare, men det är inte lätt när det ska grillas en eller ett par gånger i veckan.
Ibland använder jag gräddfil som dressing. Den är sval och god och innehåller endast 12% fett.
Jag har försökt hålla min matsedel som tidigare, men det är inte lätt när det ska grillas en eller ett par gånger i veckan.
Idag vill jag dela med mig om min mat på min väg mot ett
friskare lättare liv.
Jag har fått frågor ibland hur jag gör för att gå ner i
vikt.
Idag har jag vägt mig. Jag hade gått upp tre hekto. Borde
ha gått ner egentligen så mycket som jag travade och gick förra veckan. Men vågen stannade ändå på 116.3 kg.
Min startvikt i januari var 141,0 kg.
Ätit annorlunda under Medeltidsveckan. Det blev ganska
mycket smörgås. Det äter jag väldigt sällan normalt. Men jag har inte ätit godis fast tillfälle funnits.
Har också ätit glass en gång och tårta vid tre tillfällen de senaste veckorna. Visserligen små bitar, men ändå onödiga. Åt också en kaka igår. Den var himmelskt god.
Men nu är det vardag igen.
Mitt kaloribehov är, med min vikt, ålder och relativt
stillasittande liv, omkring 1930 kcal/dag.
För att gå ner i vikt måste jag äta färre kalorier än
det.
Då kan jag inte frossa i bröd, pasta, bakverk, sötsaker och feta såser. Så det
går bort.
Jag begränsar mitt intag av kött/fågel/fisk/ägg/ost till
max 150 g per dag fördelat över dagen.
Jag äter nästan ingen frukt eller bär. OM jag gör det är det
väldigt sparsamt.
Däremot äter jag väldigt mycket grönsaker. Frysta och
färska. Broccoli, blomkål, morötter, gröna bönor, vitkål, ärter, gurka, tomat,
lök, palsternacka, rotselleri, paprika, sallad, rödbetor mm.
Dessutom potatis någon gång då och då.
Ost är jag försiktig med. Blir mest färskost och cottage
cheese. Då MAX 30 gram per dag.
Exempel på en dags mat:
Frukost.
Grönsaker blandat 150 g
1/2 kokt ägg ca 30 g
Lunch
Wokade grönsaker 200 g
Strimlad kycklingbröst u skinn 30 g
Middag
Djupfryst grönsaksblandning 150 g som jag antingen kokar
eller micrar.
En stor tomat 100 g
Gurkstavar 100 g
Fisk kokt/stekt ingen panering. 60 g
Kvällsmat
Egenlagad grönsakssoppa
Keso/cottage cheese 30 g
Drycker
Kranvatten,
te utan socker eller mjölk
Kaffe med 1 msk mjölk/ kopp.
Mineralvatten vid sällsynta tillfällen.
Inga alkoholhaltiga drycker. De är för kaloririka.
Här hittar du kaloritabell för alkoholhaltiga drycker.
OM jag ska äta något bröd. Tex till fika blir det ett
smörgåsrån eller fröknäcke med färskost. Typ Philadelfia light.
Kryddar ibland med örtsalt.
Allt räknas.
Jag äter olika
mycket olika dagar.
Två/tre dagar i veckan äter jag väldigt få kalorier. Ca
600 per dag. Då äter jag ingen ost. Inget "fikabröd"
Nästan bara färska grönsaker med lågt kaloriinnehåll. Och
lite mindre kött/fisk/fågel.
Jag äter ca 100g nötter/mandel i veckan som snacks. De är
ganska energirika.
Jag har en kaloriräknarapp i mobilen där jag skriver in
hur mycket jag ätit. Och vad jag väger.
Jag har en bra digital våg som jag väger allt på när jag
är hemma. Äter jag ute försöker jag uppskatta vikten. Man lär sig snabbt hur
mycket grönsakerna väger.
Jag väger mig själv och noterar på morgonen på onsdagar.
Någon gång däremellan väger jag mig utan att notera bara för att hålla koll.
Det finns dagar när jag längtar efter onyttig mat som
pizza och gratänger.
Då brukar jag svänga ihop en portion wok med grönsaker
och mycket lök och sedan vispar jag ett ägg med lite vatten och salt och slår i
pannan så det blir en krämig omelett. Äter det hela med en krispig sallad med
isbergssallad, gurka, körbärstomater och strimlad purjo/salladslök.
Sedan brukar suget vara puts väck!
Exempel på min mat:
Hoppas att någon kan finna inspiration och hjälp.
Receptet på soppan kommer jag att lägga ut i bloggen.
Allas er EvaS i Frödinge
tisdag 26 april 2016
Funderingar i lönehöjartider och snart är det första Maj.
På söndag är det 1:a maj (om nu någon missat det)
För mig är det en dag som tappat sitt värde mer än att det är en röd dag i almanackan, som i år dessutom infaller på en söndag.
Det ska vara arbetarnas lediga dag. Åtminstone för somliga arbetare.
Det finns ju många som måste arbeta den dagen inom vård och omsorg. Affärer mackar kiosker matställen mm har öppet och jag antar att någon ska serva kunderna.
Inom de gröna näringarna ska djur skötas och kor mjölkas.
I Sverige har vi relativt sett höga löner. Ibland så höga att företag väljer att flytta sin verksamhet till andra länder där det är billigare.
Det finns absolut inget egenvärde i att om och om igen höja lönerna när priserna på varor och tjänster stiger i samma svindlande takt.
De som producerar varor och tjänster vill ju också ha höjd lön och då måste någon betala det. Den som till sist köper varan eller tjänsten.
Att de som har lägst löner ska få höjning håller jag med om. De som har det allra sämst.
Efter år av höjningar med procentsatser har lönegapet ökat för varje gång man haft löneförhandlingar.
Det är en himmelsvid skillnad om en som har 20000 kr i inkomst får 2% i ökning mot om en som har 50000 kr får samma procent. Den med 20000 för 400 kronor mer och den med 50000 för 1000kr mer före skatt. Det gör en skillnad på 600 kronor per månad och 7200 kr per år!
Jag kan aldrig förstå varför man från fackligt håll envisas med att höja lönerna procentuellt.
När det borde vara höjning i kronor och ören.
En limpa kostar precis lika mycket för den med låg lön som den med hög lön.
Kanske ska jag ta en grön fana och demonstrera för att bönder ska få betalt för det slit de lägger ner för att vi andra ska få frukostägg ost och mjölk och annan mat på våra bord. Eller för att undersköterskorna ska få högre lön. Eller att kvinnor ska få lika lön för lika arbete?
Eller att pensionärer som slitit ett helt långt liv ska få pensioner som de kan leva på?
Jag vet att jag inte kan åstadkomma någonting alls genom att gå ut med min gröna fana.
Så jag sparar på skosulorna och därmed på min pension och skriver blogginlägg istället.
Jag önskar er alla en trevlig valborgsmässohelg!
Allas Er EvaiFrödinge
onsdag 9 mars 2016
Landsbygdsutveckling. Behövs inte det?
Som nog de flesta vet, som känner mig, så brinner jag för landsbygdsutveckling. Har så gjort i många långa år. Har varit aktiv eller åtminstone medlem inom föreningslivet sedan tidiga tonåren.
Igår, på internationella kvinnodagen, var jag i Sölvesborg för att träffa andra människor som arbetar ideellt med landsbygdsutveckling. Det var formellt kallat till styrelsemöte i Region Syd för Länsbygderåden inom organisationen Hela Sverige ska leva.
Där utbyts även erfarenheter, tips och idéer.
Bland annat fick vi veta att ALLA fem kommunerna i Blekinge har anställda Landsbygdsutvecklare. Med olika tjänstgöringsgrader. Kommunerna i Blekinge tycker det är viktigt att det finns en person som har Landsbygdsutveckling som sitt arbetsområde. De har även andra arbetsuppgifter utöver sina uppdrag som Landsbygdsutvecklare. Olika beroende på kommun.
Man skulle verkligen önska att fler kommuner i vårt land hade den insikten.
Att det har betydelse att man tar detta på sådant allvar att man inrättar en tjänst, helt eller delvis, för just landsbygdsutveckling.
Ett annat fenomen vi kunde konstatera att alla fem som är landsbygdsutvecklare i kommunerna i Blekinge är kvinnor!
I en liten kommun kan man kanske tycka att det är onödigt med en särskild tjänst som Landsbygdsutvecklare. Där är ofta kanske hälften av de boende landsbygdsbor. Och en del anser att även huvudorten ("stan") är landsbygd.
Men även en liten kommun där bara hälften av innevånarna bor i tätorten behöver utveckling. Landsbygdsutveckling
Medlemsavgifter för lokala föreningar
Vi diskuterade även problemet att vissa kommuner har bestämt att föreningsbidrag inte kan komma ifråga om föreningarna inte har en viss bestämd medlemsavgift. De flesta föreningar tar ut medlemsavgift redan. Men att behöva fördubbla den för att få kommunalt föreningsbidrag. Där kan det bli så att föreningarna istället tappar så många medlemmar så man istället förlorar pengar på att söka bidrag.
Så kan vi inte ha det!
Att en kommun ska kunna bestämma hur mycket en förening ska ta ut i medlemsavgift är förmynderi, enligt mig, men att de kan ha som kriteriet för bidrag att en förening ska ta ut medlemsavgift kan jag tycka är rätt. Men varje förening vet nog ungefär hur mycket medlemmarna är villiga att betala i årsavgift.
Landsbygdsriksdagen för Hela Sverige ska leva
Vi talade även om den kommande Landsbygdsriksdagen som i år är förlagd till Gotland i slutet av maj. Även där ser det otroligt olika ut hur kommuner är villiga att betala för att ideella krafter ska kunna delta.
Det är alltifrån 0 kr till att betala hela kostnaden för resa boende och deltagande i själva Landsbygdsriksdagen. Många Länsbygderåd betalar för att några ska kunna åka, men det varierar mycket. Resorna är ju olika dyra beroende på var i landet man bor.
Länk till Landsbygdsriksdagen
Igår, på internationella kvinnodagen, var jag i Sölvesborg för att träffa andra människor som arbetar ideellt med landsbygdsutveckling. Det var formellt kallat till styrelsemöte i Region Syd för Länsbygderåden inom organisationen Hela Sverige ska leva.
Där utbyts även erfarenheter, tips och idéer.
Bland annat fick vi veta att ALLA fem kommunerna i Blekinge har anställda Landsbygdsutvecklare. Med olika tjänstgöringsgrader. Kommunerna i Blekinge tycker det är viktigt att det finns en person som har Landsbygdsutveckling som sitt arbetsområde. De har även andra arbetsuppgifter utöver sina uppdrag som Landsbygdsutvecklare. Olika beroende på kommun.
Man skulle verkligen önska att fler kommuner i vårt land hade den insikten.
Att det har betydelse att man tar detta på sådant allvar att man inrättar en tjänst, helt eller delvis, för just landsbygdsutveckling.
Ett annat fenomen vi kunde konstatera att alla fem som är landsbygdsutvecklare i kommunerna i Blekinge är kvinnor!
I en liten kommun kan man kanske tycka att det är onödigt med en särskild tjänst som Landsbygdsutvecklare. Där är ofta kanske hälften av de boende landsbygdsbor. Och en del anser att även huvudorten ("stan") är landsbygd.
Men även en liten kommun där bara hälften av innevånarna bor i tätorten behöver utveckling. Landsbygdsutveckling
Medlemsavgifter för lokala föreningar
Vi diskuterade även problemet att vissa kommuner har bestämt att föreningsbidrag inte kan komma ifråga om föreningarna inte har en viss bestämd medlemsavgift. De flesta föreningar tar ut medlemsavgift redan. Men att behöva fördubbla den för att få kommunalt föreningsbidrag. Där kan det bli så att föreningarna istället tappar så många medlemmar så man istället förlorar pengar på att söka bidrag.
Så kan vi inte ha det!
Att en kommun ska kunna bestämma hur mycket en förening ska ta ut i medlemsavgift är förmynderi, enligt mig, men att de kan ha som kriteriet för bidrag att en förening ska ta ut medlemsavgift kan jag tycka är rätt. Men varje förening vet nog ungefär hur mycket medlemmarna är villiga att betala i årsavgift.
Landsbygdsriksdagen för Hela Sverige ska leva
Vi talade även om den kommande Landsbygdsriksdagen som i år är förlagd till Gotland i slutet av maj. Även där ser det otroligt olika ut hur kommuner är villiga att betala för att ideella krafter ska kunna delta.
Det är alltifrån 0 kr till att betala hela kostnaden för resa boende och deltagande i själva Landsbygdsriksdagen. Många Länsbygderåd betalar för att några ska kunna åka, men det varierar mycket. Resorna är ju olika dyra beroende på var i landet man bor.
Länk till Landsbygdsriksdagen
söndag 14 februari 2016
Vad är sanning och vad är "sanning"?
Om man sitter i beslutande position är det direkt osmakligt att vinkla "sanningen" så att det verkar sant. Fotot nedan jag länkar till har jag lånat från Socialdemokraternas facebooksida där de påstår att det "bara" är 78 barn som berörs om man lägger ner skolor och förskolor. (Alternativ A) De har också delat ut en folder med dessa uppgifter.
Det är ju inte riktigt sant allt som står där. Alla barn i de klasser där de "78 barnen" ska klämmas in berörs! ALLA!!! Det är betydligt fler än 78! Trångboddheten på t.ex Astrid Lindgrens skola är väl känd redan idag. Och att påstå att man måste ta bort 10,8 tjänster inom grundskolan....DET är en ekvation jag inte kan ställa mig bakom.
https://www.facebook.com/socialdemkraternaivimmerby/photos/a.381173588636828.90738.374366555984198/1005213259566188/?type=3&theater
I princip alla partier i oppositionen har gång på gång visat på andra besparingar. Som inte drabbar barnen.
Politiker i den majoritet som idag är de som beslutar i Vimmerby kommun hävdar fortfarande att man inte sett någon som helst alternativ budget från t.ex mitt parti Centerpartiet. Nu är det dags att vara saklig och inte komma med felaktiga uppgifter (ljuga). Centerpartiet har förvisso lagt fram en egen budget i kommunfullmäktige. Det fanns fem olika budgetförslag från olika partier att ta ställning till på kommunfullmäktige i november 2015
De finns att läsa här på kommunens hemsida. http://www.vimmerby.se/PageFiles/4798/KF_23%20nov.pdf på sidan 38 under ärende 8 finns Centerpartiets kompletta budgetförslag. Det finns även på Centerpartiets hemsida Centerpartiets företrädare uttryckte redan i november på Kommunstyrelse och Kommunfullmäktige att detta budgetförslag är det som ska gälla om folket ger ett tydligt besked att skolorna ska behållas under denna mandatperiod. http://www3.centerpartiet.se/Lokal/Vimmerby/Politik/
Om Majoritetens företrädare inom socialdemokrater och moderater har missat detta kanske de sov på sammanträdena eller så vill de inte minnas alternativt kommer ihåg fel. Och var de vakna och har läst handlingarna så kan jag inte se det på annat sätt än att de nu ljuger.
Så vad är sanning och vad är "sanning"? Detta är otroligt tråkigt Särskilt när det gäller en så viktig fråga som våra barns väl och ve. Vad ni än röstar på så kommer besparingar att drabba någon eller något på något sätt.
Barnen drabbas minst om man röstar på alternativ B
Rösta B för bevara!
Allas Er Eva S i Frödinge
Etiketter:
Barn,
budget,
Centerpartiet,
Ekonomi,
Folkomröstning,
Framtid,
Skola,
Vimmerby
måndag 4 januari 2016
God fortsättning på det nya året!
Sitter och försöker summera året som gått. Det är trots allt 365 dagar.
I vår lilla kommun har det rörts om ordentligt i den politiska grytan.
Det har kokat över några gånger så det osat bränt.
Den värsta stormkokningen är väl beskedet som kom 1 april från kommunens ledande politiker i majoriteten.
De kommuninnevånare som öppnade tidningen den dagen trodde nog att det var värsta aprilskämtet.
Det var det INTE.
Tyvärr.
De styrande menade verkligen att lägga ned landsbygdsskolor och förskolor på landsbygden.
Hela FYRA skolor var det de tänkt utplåna.
De ändrade sig så småningom och då var det "bara" TVÅ skolor och EN förskola som skulle läggas ned.
"Med en dåres envishet" hävdar företrädare för politik och tjänstemän att man får en bättre skola om det är större enheter.
Det är det nog INGEN mer än de som tror på. Det finns inga belägg för att det är sant.
Dessutom har man ännu inte lämnat en konsekvensbeskrivning värd namnet över vad som händer med skolbarnen i första hand och kringliggande landsbygd i andra hand.
Att det blir negativa synergieffekter vittnar otaliga skolnedläggningar om i andra kommuner.
När skolan försvinner påverkas barnfamiljerna. De som bor där och de som kanske hade kunnat tänka sig att bosätta sig där om det funnits förskola skola och fritidshem.
Man ska inte underskatta människors egen vilja. I synnerhet inte föräldrar.
De är inga menlösa fån som bara nickar och säger ja och amen till allt som beslutsfattare hittar på.
Att föräldrar som bor på landsbygden redan idag, innan en eventuell skolnedläggning, har långa resor med bil för att få livspusslet att gå ihop, det vet alla som bor på landsbygden.
Att då få ännu längre att lämna och hämta barnen blir en utgiftspost som blir som ett straff.
Det är ändå bara EN konsekvens av skolnedläggning.
En annan är att barnfamiljer väljer att bo någon annan stans om de kan.
En följd av detta är att det blir tomt på landsbygden. Det drabbar landsbygdsbutikerna. Färre kommer att åka med kollektivtrafiken. Vägarna kommer att bli nedklassade när färre åker på dem.
Finns det då inget positivt med skolnedläggning?
Som jag ser det - NEJ!!!
För det första
Skolresultaten blir inte bättre. Det finns inget som säger att barn som åker buss/skolbil lång väg både till och från skolan mår bättre av det och därmed kan tillgodogöra sig kunskaperna och lärandet bättre. Tvärtom har trötta barn svårare för kunskapsinhämtning.
För det andra
Föräldrar som har barn i förskole- och skolålder vill gärna att deras barn ska gå i en skola så nära hemmet som möjligt. I de allra flesta fall.
För det tredje
Skolan är navet i en bygd. Om det inte finns skola och barnomsorg kan vara avgörande ommänniskor finner det attraktivt att bosätta sig.
För det fjärde
Det kan inte vara bra att barn från det år de fyller sex ska åka längre vägar med skolskjuts för att komma till skolan. Det finns redan barn som åker hemifrån väldigt tidigt till sin nuvarande skola.
För det femte
Skolklasserna i de kvarvarande skolorna förtätas. Klasserna blir större och varje barn får mindre tid med pedagogen/läraren.
Sist men inte minst:
Ska verkligen 2016 gå till historien som det år när livskvalitén försämrades radikalt för många unga familjer på landsbygden i Vimmerby kommun.
Vem vill att bygderna dör ut? Vem är betjänt av det? Vem vill att husen sjunker i värde?
Vem vill att Vimmerby ska bli en mindre attraktiv kommun att bo och leva i?
Jag ställer mitt hopp till att folk går man ur huse och röstar för skolornas bevarande den 21 februari!
Så det kan bli en God fortsättning även för barnen på landsbygden och deras familjer!
Här kan du läsa om när var och hur man röstar i Folkomröstningen om skolor och förskolor:
http://www.vimmerby.se/kommun-politik/val/folkomrostning-2016/
Allas Er
EvaS i Frödinge
I vår lilla kommun har det rörts om ordentligt i den politiska grytan.
Det har kokat över några gånger så det osat bränt.
Den värsta stormkokningen är väl beskedet som kom 1 april från kommunens ledande politiker i majoriteten.
De kommuninnevånare som öppnade tidningen den dagen trodde nog att det var värsta aprilskämtet.
Det var det INTE.
Tyvärr.
De styrande menade verkligen att lägga ned landsbygdsskolor och förskolor på landsbygden.
Hela FYRA skolor var det de tänkt utplåna.
De ändrade sig så småningom och då var det "bara" TVÅ skolor och EN förskola som skulle läggas ned.
"Med en dåres envishet" hävdar företrädare för politik och tjänstemän att man får en bättre skola om det är större enheter.
Det är det nog INGEN mer än de som tror på. Det finns inga belägg för att det är sant.
Dessutom har man ännu inte lämnat en konsekvensbeskrivning värd namnet över vad som händer med skolbarnen i första hand och kringliggande landsbygd i andra hand.
Att det blir negativa synergieffekter vittnar otaliga skolnedläggningar om i andra kommuner.
När skolan försvinner påverkas barnfamiljerna. De som bor där och de som kanske hade kunnat tänka sig att bosätta sig där om det funnits förskola skola och fritidshem.
Man ska inte underskatta människors egen vilja. I synnerhet inte föräldrar.
De är inga menlösa fån som bara nickar och säger ja och amen till allt som beslutsfattare hittar på.
Att föräldrar som bor på landsbygden redan idag, innan en eventuell skolnedläggning, har långa resor med bil för att få livspusslet att gå ihop, det vet alla som bor på landsbygden.
Att då få ännu längre att lämna och hämta barnen blir en utgiftspost som blir som ett straff.
Det är ändå bara EN konsekvens av skolnedläggning.
En annan är att barnfamiljer väljer att bo någon annan stans om de kan.
En följd av detta är att det blir tomt på landsbygden. Det drabbar landsbygdsbutikerna. Färre kommer att åka med kollektivtrafiken. Vägarna kommer att bli nedklassade när färre åker på dem.
Finns det då inget positivt med skolnedläggning?
Som jag ser det - NEJ!!!
För det första
Skolresultaten blir inte bättre. Det finns inget som säger att barn som åker buss/skolbil lång väg både till och från skolan mår bättre av det och därmed kan tillgodogöra sig kunskaperna och lärandet bättre. Tvärtom har trötta barn svårare för kunskapsinhämtning.
För det andra
Föräldrar som har barn i förskole- och skolålder vill gärna att deras barn ska gå i en skola så nära hemmet som möjligt. I de allra flesta fall.
För det tredje
Skolan är navet i en bygd. Om det inte finns skola och barnomsorg kan vara avgörande ommänniskor finner det attraktivt att bosätta sig.
För det fjärde
Det kan inte vara bra att barn från det år de fyller sex ska åka längre vägar med skolskjuts för att komma till skolan. Det finns redan barn som åker hemifrån väldigt tidigt till sin nuvarande skola.
För det femte
Skolklasserna i de kvarvarande skolorna förtätas. Klasserna blir större och varje barn får mindre tid med pedagogen/läraren.
Sist men inte minst:
Ska verkligen 2016 gå till historien som det år när livskvalitén försämrades radikalt för många unga familjer på landsbygden i Vimmerby kommun.
Vem vill att bygderna dör ut? Vem är betjänt av det? Vem vill att husen sjunker i värde?
Vem vill att Vimmerby ska bli en mindre attraktiv kommun att bo och leva i?
Jag ställer mitt hopp till att folk går man ur huse och röstar för skolornas bevarande den 21 februari!
Så det kan bli en God fortsättning även för barnen på landsbygden och deras familjer!
Här kan du läsa om när var och hur man röstar i Folkomröstningen om skolor och förskolor:
http://www.vimmerby.se/kommun-politik/val/folkomrostning-2016/
Allas Er
EvaS i Frödinge
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)







