Lite om min väg mot ett lättare friskare liv

Det är nu slut på mitt frivilliga sommaruppehåll här på bloggen. Sommaren har varit fin. Något torr dock.
Jag har försökt hålla min matsedel som tidigare, men det är inte lätt när det ska grillas en eller ett par gånger i veckan.

Idag vill jag dela med mig om min mat på min väg mot ett friskare lättare liv.

Jag har fått frågor ibland hur jag gör för att gå ner i vikt.

Idag har jag vägt mig. Jag hade gått upp tre hekto. Borde ha gått ner egentligen så mycket som jag travade och gick förra veckan. Men vågen stannade ändå på 116.3 kg.

Min startvikt i januari var 141,0 kg. 

Ätit annorlunda under Medeltidsveckan. Det blev ganska mycket smörgås. Det äter jag väldigt sällan normalt. Men jag har inte ätit godis fast tillfälle funnits. 

Har också ätit glass en gång och tårta vid tre tillfällen de senaste veckorna. Visserligen små bitar, men ändå onödiga. Åt också en kaka igår. Den var himmelskt god. 

Men nu är det vardag igen.

Mitt kaloribehov är, med min vikt, ålder och relativt stillasittande liv, omkring 1930 kcal/dag.

För att gå ner i vikt måste jag äta färre kalorier än det.

Då kan jag inte frossa i bröd, pasta, bakverk, sötsaker och feta såser. Så det går bort.

Jag begränsar mitt intag av kött/fågel/fisk/ägg/ost till max 150 g per dag fördelat över dagen.

Jag äter nästan ingen frukt eller bär. OM jag gör det är det väldigt sparsamt. 

Däremot äter jag väldigt mycket grönsaker. Frysta och färska. Broccoli, blomkål, morötter, gröna bönor, vitkål, ärter, gurka, tomat, lök, palsternacka, rotselleri, paprika, sallad, rödbetor mm. 

Dessutom potatis någon gång då och då.

Ost är jag försiktig med. Blir mest färskost och cottage cheese. Då MAX 30 gram per dag.

Exempel på en dags mat:

Frukost.

Grönsaker blandat 150 g

1/2 kokt ägg ca 30 g

Lunch

Wokade grönsaker 200 g

Strimlad kycklingbröst u skinn 30 g

Middag

Djupfryst grönsaksblandning 150 g som jag antingen kokar eller micrar.

En stor tomat 100 g

Gurkstavar 100 g

Fisk kokt/stekt ingen panering. 60 g

Kvällsmat

Egenlagad grönsakssoppa

Keso/cottage cheese 30 g

Drycker

Kranvatten,

te utan socker eller mjölk

Kaffe med 1 msk mjölk/ kopp.

Mineralvatten vid sällsynta tillfällen.

Inga alkoholhaltiga drycker. De är för kaloririka. 

Här hittar du kaloritabell för alkoholhaltiga drycker.

 http://www.mobilisering.nu/default.aspx?id=18828

Ibland använder jag gräddfil som dressing. Den är sval och god och innehåller endast 12% fett. 

OM jag ska äta något bröd. Tex till fika blir det ett smörgåsrån eller fröknäcke med färskost. Typ Philadelfia light.

Kryddar ibland med örtsalt.

Allt räknas.

 Jag äter olika mycket olika dagar.

Två/tre dagar i veckan äter jag väldigt få kalorier. Ca 600 per dag. Då äter jag ingen ost. Inget "fikabröd"

Nästan bara färska grönsaker med lågt kaloriinnehåll. Och lite mindre kött/fisk/fågel.

Jag äter ca 100g nötter/mandel i veckan som snacks. De är ganska energirika.

Jag har en kaloriräknarapp i mobilen där jag skriver in hur mycket jag ätit. Och vad jag väger.

Jag har en bra digital våg som jag väger allt på när jag är hemma. Äter jag ute försöker jag uppskatta vikten. Man lär sig snabbt hur mycket grönsakerna väger.

Jag väger mig själv och noterar på morgonen på onsdagar. Någon gång däremellan väger jag mig utan att notera bara för att hålla koll.

Det finns dagar när jag längtar efter onyttig mat som pizza och gratänger.

Då brukar jag svänga ihop en portion wok med grönsaker och mycket lök och sedan vispar jag ett ägg med lite vatten och salt och slår i pannan så det blir en krämig omelett. Äter det hela med en krispig sallad med isbergssallad, gurka, körbärstomater och strimlad purjo/salladslök.

Sedan brukar suget vara puts väck! 

Exempel på min mat:

 Tacotallrik på älgfärs

Lunch med 30 g kyckling

Middag med två små prinskorvar

Frukost m 30 g kyckling

Soppa med  20 g keso

Hoppas att någon kan finna inspiration och hjälp. 

Receptet på soppan kommer jag att lägga ut i bloggen.

Allas er EvaS i Frödinge

Funderingar i lönehöjartider och snart är det första Maj.

På söndag är det 1:a maj (om nu någon missat det)  För mig är det en dag som tappat sitt värde mer än att det är en röd dag i almanackan, som i år dessutom infaller på en söndag. Det ska vara arbetarnas lediga dag. Åtminstone för somliga arbetare. Det finns ju många som måste arbeta den dagen inom vård och omsorg. Affärer mackar kiosker matställen mm har öppet och jag antar att någon ska serva kunderna.  Inom de gröna näringarna ska djur skötas och kor mjölkas. I Sverige har vi relativt sett höga löner. Ibland så höga att företag väljer att flytta sin verksamhet till andra länder där det är billigare. Det finns absolut inget egenvärde i att om och om igen höja lönerna när priserna på varor och tjänster stiger i samma svindlande takt. De som producerar varor och tjänster vill ju också ha höjd lön och då måste någon betala det. Den som till sist köper varan eller tjänsten.

Att de som har lägst löner ska få höjning håller jag med om. De som har det allra sämst. Efter år av höjningar med procentsatser har lönegapet ökat för varje gång man haft löneförhandlingar. Det är en himmelsvid skillnad om en som har 20000 kr i inkomst får 2% i ökning mot om en som har 50000 kr får samma procent. Den med 20000 för 400 kronor mer och den med 50000 för 1000kr mer före skatt. Det gör en skillnad på 600 kronor per månad och 7200 kr per år! Jag kan aldrig förstå varför man från fackligt håll envisas med att höja lönerna procentuellt. När det borde vara höjning i kronor och ören. En limpa kostar precis lika mycket för den med låg lön som den med hög lön.

Kanske ska jag ta en grön fana och demonstrera för att bönder ska få betalt för det slit de lägger ner för att vi andra ska få frukostägg ost och mjölk och annan mat på våra bord. Eller för att undersköterskorna ska få högre lön. Eller att kvinnor ska få lika lön för lika arbete? Eller att pensionärer som slitit ett helt långt liv ska få pensioner som de kan leva på? Jag vet att jag inte kan åstadkomma någonting alls genom att gå ut med min gröna fana. Så jag sparar på skosulorna och därmed på min pension och skriver blogginlägg istället. Jag önskar er alla en trevlig valborgsmässohelg! Allas Er EvaiFrödinge

Landsbygdsutveckling. Behövs inte det?

Som nog de flesta vet, som känner mig, så brinner jag för landsbygdsutveckling. Har så gjort i många långa år. Har varit aktiv eller åtminstone medlem inom föreningslivet sedan tidiga tonåren. 
Igår, på internationella kvinnodagen,  var jag i Sölvesborg för att träffa andra människor som arbetar ideellt med landsbygdsutveckling. Det var formellt kallat till styrelsemöte i Region Syd för Länsbygderåden inom organisationen Hela Sverige ska leva. 
Där utbyts även erfarenheter, tips och idéer. 
Bland annat fick vi veta att ALLA fem kommunerna i Blekinge har anställda Landsbygdsutvecklare. Med olika tjänstgöringsgrader. Kommunerna i Blekinge tycker det är viktigt att det finns en person som har Landsbygdsutveckling som sitt arbetsområde. De har även andra arbetsuppgifter utöver sina uppdrag som Landsbygdsutvecklare. Olika beroende på kommun.
Man skulle verkligen önska att fler kommuner i vårt land hade den insikten. 
Att det har betydelse att man tar detta på sådant allvar att man inrättar en tjänst, helt eller delvis, för just landsbygdsutveckling. 
Ett annat fenomen vi kunde konstatera att alla fem som är landsbygdsutvecklare i kommunerna i Blekinge är kvinnor! 
I en liten kommun kan man kanske tycka att det är onödigt med en särskild tjänst som Landsbygdsutvecklare. Där är ofta kanske hälften av de boende landsbygdsbor. Och en del anser att även huvudorten ("stan") är landsbygd. 
Men även en liten kommun där bara hälften av innevånarna bor i tätorten behöver utveckling. Landsbygdsutveckling

Medlemsavgifter för lokala föreningar
Vi diskuterade även problemet att vissa kommuner har bestämt att föreningsbidrag inte kan komma ifråga om föreningarna inte har en viss bestämd medlemsavgift. De flesta föreningar tar ut medlemsavgift redan. Men att behöva fördubbla den för att få kommunalt föreningsbidrag. Där kan det bli så att föreningarna istället tappar så många medlemmar så man istället förlorar pengar på att söka bidrag.
Så kan vi inte ha det!
Att en kommun ska kunna bestämma hur mycket en förening ska ta ut i medlemsavgift är förmynderi, enligt mig, men att de kan ha som kriteriet för bidrag att en förening ska ta ut medlemsavgift kan jag tycka är rätt. Men varje förening vet nog ungefär hur mycket medlemmarna är villiga att betala i årsavgift.

Landsbygdsriksdagen för Hela Sverige ska leva
Vi talade även om den kommande Landsbygdsriksdagen som i år är förlagd till Gotland i slutet av maj. Även där ser det otroligt olika ut hur kommuner är villiga att betala för att ideella krafter ska kunna delta. 
Det är alltifrån 0 kr till att betala hela kostnaden för resa boende och deltagande i själva Landsbygdsriksdagen. Många Länsbygderåd  betalar för att några ska kunna åka, men det varierar mycket. Resorna är ju olika dyra beroende på var i landet man bor.

Länk till Landsbygdsriksdagen

Vad är sanning och vad är "sanning"?

Om man sitter i beslutande position är det direkt osmakligt att vinkla "sanningen" så att det verkar sant. Fotot nedan jag länkar till har jag lånat från Socialdemokraternas facebooksida där de påstår att det "bara" är 78 barn som berörs om man lägger ner skolor och förskolor. (Alternativ A) De har också delat ut en folder med dessa uppgifter. Det är ju inte riktigt sant allt som står där. Alla barn i de klasser där de "78 barnen" ska klämmas in berörs! ALLA!!! Det är betydligt fler än 78! Trångboddheten på t.ex Astrid Lindgrens skola är väl känd redan idag. Och att påstå att man måste ta bort 10,8 tjänster inom grundskolan....DET är en ekvation jag inte kan ställa mig bakom. https://www.facebook.com/socialdemkraternaivimmerby/photos/a.381173588636828.90738.374366555984198/1005213259566188/?type=3&theater

I princip alla partier i oppositionen har gång på gång visat på andra besparingar. Som inte drabbar barnen. Politiker i den majoritet som idag är de som beslutar i Vimmerby kommun hävdar fortfarande att man inte sett någon som helst alternativ budget från t.ex mitt parti Centerpartiet. Nu är det dags att vara saklig och inte komma med felaktiga uppgifter (ljuga). Centerpartiet har förvisso lagt fram en egen budget i kommunfullmäktige.  Det fanns fem olika budgetförslag från olika partier att ta ställning till på kommunfullmäktige i november 2015 De finns att läsa här på kommunens hemsida. http://www.vimmerby.se/PageFiles/4798/KF_23%20nov.pdf på sidan 38 under ärende 8 finns Centerpartiets kompletta budgetförslag. Det finns även på Centerpartiets hemsida Centerpartiets företrädare uttryckte redan i november på Kommunstyrelse och Kommunfullmäktige att detta budgetförslag är det som ska gälla om folket ger ett tydligt besked att skolorna ska behållas under denna mandatperiod.  http://www3.centerpartiet.se/Lokal/Vimmerby/Politik/ Om Majoritetens företrädare inom socialdemokrater och moderater har missat detta kanske de sov på sammanträdena eller så vill de inte minnas alternativt kommer ihåg fel. Och var de vakna och har läst handlingarna så kan jag inte se det på annat sätt än att de nu ljuger. Så vad är sanning och vad är "sanning"? Detta är otroligt tråkigt Särskilt när det gäller en så viktig fråga som våra barns väl och ve. Vad ni än röstar på så kommer besparingar att drabba någon eller något på något sätt.

Barnen drabbas minst om man röstar på alternativ B

Rösta B för bevara!

Allas Er Eva S i Frödinge

God fortsättning på det nya året!

Sitter och försöker summera året som gått. Det är trots allt 365 dagar.
I vår lilla kommun har det rörts om ordentligt i den politiska grytan.
Det har kokat över några gånger så det osat bränt.
Den värsta stormkokningen är väl beskedet som kom 1 april från kommunens ledande politiker i majoriteten.
De kommuninnevånare som öppnade tidningen den dagen trodde nog att det var värsta aprilskämtet.
Det var det INTE.
Tyvärr.
De styrande menade verkligen att lägga ned landsbygdsskolor och förskolor på landsbygden.
Hela FYRA skolor var det de tänkt utplåna.
De ändrade sig så småningom och då var det "bara" TVÅ skolor och EN förskola som skulle läggas ned.
"Med en dåres envishet" hävdar företrädare för politik och tjänstemän att man får en bättre skola om det är större enheter.

Det är det nog INGEN mer än de som tror på. Det finns inga belägg för att det är sant.

Dessutom har man ännu inte lämnat en konsekvensbeskrivning värd namnet över vad som händer med skolbarnen i första hand och kringliggande landsbygd i andra hand.
Att det blir negativa synergieffekter vittnar otaliga skolnedläggningar om i andra kommuner.
När skolan försvinner påverkas barnfamiljerna. De som bor där och de som kanske hade kunnat tänka sig att bosätta sig där om det funnits förskola skola och fritidshem.

Man ska inte underskatta människors egen vilja. I synnerhet inte föräldrar.
De är inga menlösa fån som bara nickar och säger ja och amen till allt som beslutsfattare hittar på.

Att föräldrar som bor på landsbygden redan idag, innan en eventuell skolnedläggning, har långa resor med bil för att få livspusslet att gå ihop, det vet alla som bor på landsbygden.
Att då få ännu längre att lämna och hämta barnen blir en utgiftspost som blir som ett straff.

Det är ändå bara EN konsekvens av skolnedläggning.
En annan är att barnfamiljer väljer att bo någon annan stans om de kan.
En följd av detta är att det blir tomt på landsbygden. Det drabbar landsbygdsbutikerna. Färre kommer att åka med kollektivtrafiken. Vägarna kommer att bli nedklassade när färre åker på dem.

Finns det då inget positivt med skolnedläggning?
Som jag ser det - NEJ!!!

För det första
Skolresultaten blir inte bättre. Det finns inget som säger att barn som åker buss/skolbil lång väg både till och från skolan mår bättre av det och därmed kan tillgodogöra sig kunskaperna och lärandet bättre. Tvärtom har trötta barn svårare för kunskapsinhämtning.

För det andra
Föräldrar som har barn i förskole- och skolålder vill gärna att deras barn ska gå i en skola så nära hemmet som möjligt. I de allra flesta fall.

För det tredje
Skolan är navet i en bygd. Om det inte finns skola och barnomsorg kan vara avgörande ommänniskor finner det attraktivt att bosätta sig.

För det fjärde
Det kan inte vara bra att barn från det år de fyller sex ska åka längre vägar med skolskjuts för att komma till skolan. Det finns redan barn som åker hemifrån väldigt tidigt till sin nuvarande skola.

För det femte
Skolklasserna i de kvarvarande skolorna förtätas. Klasserna blir större och varje barn får mindre tid med pedagogen/läraren.

Sist men inte minst:
Ska verkligen 2016 gå till historien som det år när livskvalitén försämrades radikalt för många unga familjer på landsbygden i Vimmerby kommun.

Vem vill att bygderna dör ut? Vem är betjänt av det? Vem vill att husen sjunker i värde?
Vem vill att Vimmerby ska bli en mindre attraktiv kommun att bo och leva i?

 Jag ställer mitt hopp till att folk går man ur huse och röstar för skolornas bevarande den 21 februari!
Så det kan bli en God fortsättning även för barnen på landsbygden och deras familjer!

Här kan du läsa om när var och hur man röstar i Folkomröstningen om skolor och förskolor:

http://www.vimmerby.se/kommun-politik/val/folkomrostning-2016/

Allas Er
EvaS i Frödinge

Hur kan JAG bidra till ett bättre klimat?

I natt har jag haft en vakenperiod. Har legat och funderat på hur jag ska kunna bidra till ett bättre klimat.
Efter klimatkonferensen i Paris där många av världens länder kom överens om att klimatmålet ska vara max 1,5 graders temperaturhöjning måste alla dra sitt strå till stacken.
Jorden beräknas klara av max 2 ton koldioxidutsläpp per person och år.

Vad kan jag som enskild människa bidra med?
Jag är övertygad om att vi, var och en, kan göra lite skillnad.
Alla invånare i Sverige bidrar med ungefär 5,6 ton koldioxidutsläpp per person och år i genomsnitt. Vi ligger alltså betydligt högre än målen. Som tur är finns det länder som ligger väsentligt under de 2 tonnen. Det finns också länder som ligger skyhögt över. Men man kan inte luta sig tillbaka och tänka att det räcker. Att vi i Sverige är så bra.
Jag har tidigare skrivit om "onödiga" flygresor.
Var och en får själv avgöra vad den anser "onödigt".
Eftersom jag inte flyger till varmare länder så kan jag personligen inte minska med att dra ner på detta. Varje person som flyger till Asien (T.ex Thailand) bidrar med ca 1, 35 ton koldioxid per resa.
Det är bara en av alla saker som kan göra skillnad.

ALL konsumtion bidrar till koldioxidutsläpp.
Det som är allra värst är det som tillför koldioxid, nämligen användandet av fossila bränslen. Oljan, kolet och gasen vi tar upp från jordens innandöme innehåller koldioxid som lagrats under mångtusende år. Men eftersom vi redan släppt ur en hel massa och även kommer att så göra fortsättningsvis tills alternativ finns så måste man kompensera detta på något vis.

Vad kan jag då bidra med? Jag som redan avstår från att flyga?
Jag kan bara bidra med att försöka bli "klimatsmart". Jag kan t.ex minska på mina bilresor genom bättre planering. Jag kan panta alla flaskor och burkar. Jag kan använda mina kläder så länge det är möjligt istället för att ständigt köpa nytt.
Jag kan ändra på sin köttkonsumtion.
Att inte alls äta kött är inte ett alternativ för mig.
Jag äter inte kött varje dag. Däremot kommer jag att äta sådant kött som är så klimatsmart som möjligt. Viltkött och naturbeteskött till exempel. Jag väljer dock alltid svenskt kött.

Jag väljer att äta säsongsgrönsaker för det mesta.  Jag köper inte onödig frukt som transporterats långa sträckor. När jag köper frukt och grönsaker ska de vara kravmärkta.
Jag köper bara svenska kött och fågel och mejeriprodukter. Helst kravmärkta. Dock inte alltid ekologiska eftersom ekologisk odling kräver mer maskinbearbetning och större arealer och genom större mängd fossila bränslen bidrar det mer till växthuseffekten.  Det kanske inte är allra klimatsmartast. Det vet jag faktiskt inte. Men det är MITT val.
Att jag köper Svenska livsmedel i första hand beror på min ideologiska ståndpunkt att mat från svenska bönder ger jobb i Sverige.

Kläder - bidrar det till växthuseffekten?
Ja utan tvekan. Om jag varje år köper nya kläder och skor för att jag vill vara modern så har jag missat en del av att vara klimatsmart. Jag kan handla i seconhandaffärer för att till viss del kompensera. Eller att köpa kläder i förnybara material.
Men det allra bästa är att köpa kläder sällan och då sådana kläder som passar i många sammanhang och som man vårdar så de räcker längre. Jag har köpt väldigt mycket kläder i "onödan". Särskilt de senaste tio femton åren sedan barnen flyttade. Innan hade jag inte råd ekonomiskt.
Nu har jag inte råd klimatmässigt.

Hur är det med alla kemiskt framställda produkter?
Jag har för lite kunskap om detta, känns det som, men förstår ändå att all konsumtion/användande av produkter som framställs på konstgjord väg inte är menat för oss människor egentligen.
Det kan verkligen inte vara meningen att vi först ska smörja in oss med en massa "kollijox" som vi sedan ska tvätta av oss med en annan smörja (hur många vet vad det är i tvål och schampo? Inte jag i varje fall. )
Allt följer sedan med tvättvattnet ut i avloppet. Ingen vet egentligen vad som händer med det sedan. I många fall går det till ett reningsverk. Där tillsätter de "medel" för att neutralisera allt "kollijox" vi spolar ut.
Jag har valt att inte använda en massa krämer och annat som inte behövs för att hålla mig ren. Jag använder minimalt med tvål och schampo.
Jag försöker välja bra tvättmedel till min tvätt. (Måste nog läsa på mer om det känns det som)
Städar oftast med såpa. Hoppas att det är något bra.

Till slut
Sammanfattningsvis så ska JAG alltså åka mindre bil, äta mindre kött, köpa mer svenska säsongsgrönsaker och absolut köpa färre kläder. Dessutom använda så lite smörjor som möjligt till min egen kropp. Helst inga alls. Läsa på om tvättmedel och rengöringsmedel
Det finns nog betydligt mer jag personligen kan göra. Jag kommer nog på vad det är så småningom.

Allt vi äter ingår i ett naturligt kretslopp. Det gäller bara att få till ett så bra kretslopp som möjligt.
Det vi tar upp ur jordens innandöme, kol, olja, gas för att använda som energi eller att göra t.ex plast och kläder av ingår INTE i det naturliga kretsloppet.

En bra sida på Internet där man kan göra ett par quiz för att kolla hur pass mycket man redan vet och läsa om hur man blir klimatsmart är
http://framtidsjorden.se/
Man hittar länken till quizen längst ned på sidan
God förmiddag

Allas Er EvaS i Frödinge

Snart är det Lucia och Jul

Fy fasiken så trött jag blir på alla som sprider att vi inte får fira det ena och det andra.
VEM ska bestämma att vi inte får fira Lucia? VEM ska bestämma hur vi firar jul, påsk midsommar nationaldagen osv osv.
Det är väl alla vi som brukar fira allt detta som bestämmer hur vi vill göra.
Vill "Knäckebröhults hembygdsförening" fira Lucia efter gamla traditioner som de gjort de senaste sjuttio åren eller mer, så får de det. De får ha både tomtar, sotare, bagare, pepparkaksgubbar, Staffan stalledräng, de tre vise männen, tärnor, änglar, Lucia eller vad för utklädnad som helst.
Det finns ingenting som bestämmer hur man vill göra detta. Det bestämmer varje Luciafirande sällskap. Det är bara människornas engagemang som sätter gränserna.
Att skolorna bestämmer hur de vill fira olika högtider kan endast förälrarna till barnen som går där ha synpunkter på. Egentligen. Fast vi är många som tycker. Mycket.

Pratade med en gammal dam häromdagen. Hon kunde inte förstå det rabalder som blivit omkring allt detta. Bland annat tog hon upp detta med firandet av Lucia på förskolorna. Hennes barnbarnsbarn skulle inte fira Lucia på sin förskola så som de gjort tidigare. Personalen kunde inte ställa upp med att arrangera detta kvällstid. De skulle däremot ha en liten luciatablå med bara barn och personal i den stora lekhallen med alla avdelningar tillsammans. De skulle äta pepparkakor och dricka julmust. Den gamla damen tyckte att det var ett alldeles utmärkt sätt att levandegöra traditionen med Lucia.
Hon mindes hur det varit förr om åren när trötta barn och stressade föräldrar skulle försöka ha en trevlig kväll med luciatåg i skolans gymnastiksal eftersom man inte fick plats inne på förskolan. Det hade väl varit trevligt men alla fick inte sittplatser på de bänkar som fanns. Barnen sprang mest omkring och väsnades efter att Luciatåget var färdigt. Några ramlade och slog sig. De grät och var trötta.
Så de allra flesta samlade ihop sina kaffekorgar och åkte hem.
Det är, sa hon, kanske trevligare om några barn och föräldrar samlas och firar detta själva med familjerna, Far- och morföräldrar tillsammans.
Då mindes jag hur jag och mina flickor tillsammans med min syster och hennes flicka åkte hem till min mor och far tidigt på Luciamorgonen med kaffekorg. Flickorna sjöng luciasången och någon sång mer de kunde. Sedan drack vi allesammans Luciakaffe och Julmust. Trevligt lugnt och inte alls krävande.

Allas Er EvaS i Frödinge