Vinden och Solen

En av mina favoriter bland fabler är den om
Vinden och Solen

Vinden och solen diskuterade vem som var starkast. Plötsligt såg de en vandrare på vägen. "Se på honom där nere", sa solen, "den som först kan få honom att ta av sig kappan är den starkaste av oss". Vinden tog i och blåste allt hårdare, men det som hände var att vandraren drog kappan tätare omkring sig. Efter en stund gav vinden upp. Solen började då lysa milt och varmt ner på vandraren. Det dröjde inte länge förrän vandraren tog av sig kappan och solen hade vunnit.

"Man kommer ofta längre med mildhet än med styrka"

Så kan det vara bland oss människor att den som tar i mest inte alltid vinner.

Nu känns det som om det äntligen är vår

Solen strålar från en blå himmel och det är så varmt att man kan lägga undan vinterjackan.
Idag har vi gravsatt urnan med stoftet efter en kär människa, min svärfar.
Hans livsgärning var att han var bonde på sin hustrus föräldragård.
Han var en framsynt och klok människa. Inte rädd för att prova nya saker eller att "uppfinna" egna lösningar. Han var av den generationen som hade fått börja arbeta redan från barnsben. Han hade en otrolig kunskapsbank som han gärna delade med sig av till andra som bad om råd.
Idag har hans trötta kropp äntligen fått komma till den sista vilan.
Vi fick ta sista avskedet av honom i strålande solsken till Frödinge kyrkas kyrkklockors ringande.
De sista åren av sitt liv orkade han inte så mycket, men han hade en god portion humor in i det sista.
Vi saknar honom jättemycket, men inser att när man levat färdigt så har man.

Tack kära svärfar. Vi ska ta hand om svärmor tills ni ses igen.

Idag är jag trött men glad

Jag var på möte med Vimmerby Landsbygdsråd i går kväll. Tisdagen den 3 maj
Ett mycket bra möte som handlade om framtiden i vår kommun.
I synnerhet landsbygden, vilken jag inte helt obekant vurmar för.
Mitt hjärta klappar varmt för landsbygdutveckling.
För drygt ett år sedan väckte jag frågan i Landsbygdsrådet om att det var dags att ta fram nya lokala utvecklingsplaner. Det var på initiativ av riksorganisationen Hela Sverige ska leva, HSSL, och Länsbygderådet i Kalmar län, länsorganet för Hela Sverige ska leva. Jag var då ordförande i Länsbygderådet och förde fram att man gärna såg att alla lokal utvecklingsgrupper "LUG", dvs sockenföreningar, byagrupper, hembygdsföreningar m.fl som är medlemmar i Hela Sverige ska leva, i länet skulle ta fram lokala utvecklingsplnaer för sin bygd.
Sedan dess har flera LUG i länet tagit fram sådan lokala utvecklingsplaner bl.a på Öland och i Emmaboda kommun. Flera är på gång. I Hultsfred jobbar man med detta.
Arbetet har skett på mågna olika sätt ute i bygderna.

Jag pratade med bl.a. Jacob Käll på Leader Astrid Lindgrens hembygd om detta.
Han och andra har sedan varit med på en del av Landsbygdsrådets möten under året som förflutit.
Även från Emilkraften i Mariannelund har vi fått inspiration. De har varit med och hjälpt till i Eksjö kommun med att ta fram Lokala utvecklingsplaner och besökte vårt Landsbygdsråd för att berätta om detta.
Man har nu i Vimmerby Landsbygdsråddiskuterat olika former för att jobba med framtagandet av planerna.
En arbetsgrupp valdes som skulle ta fram ett förslag till arbetssätt.
Man kom fram till att  samarbeta med Studieförbundet Vuxenskolan i Vimmerby
Förslaget presenterades på Landsbygdsrådet i januari och en projektansökan skickades in.

Nu har Studieförbunder Vuxenskolan i Vimmerby ansökt om ett projekt för att kunna jobba med dessa lokala utvecklingsplaner.
Ett av kriterierna är att man ska göra planerna med inriktining "Hållbar utveckling"
Idén om detta kommer från att Länsbygderådet anordnade ett seminarium "Omställning Sverige" på Folkhögskolan i Vimmerby i samarbete med Leader ALH i november 2010. Ett mycket välbesökt seminarium där Jan forsmark var föreläsare.

SV har nu även varit i kontakt med Jan Forsmark HSSL  som verkligen blev glad över att man ska  göra de lokala utvecklingsplanerna i Vimmerby kommun med inriktning "Hållbar utveckling"

Jag ser nu med förväntan på det kommande arbetet ute i bygderna.
Det är ett underifrån perspektiv som jag verkligen gillar.
Ett arbetssätt där människor tillåts att vara delaktiga i utvecklingen av sin bygd.
Nästa Landsbygdsråd är tisdagen den 30 augusti. Fram till dess arbetar SV och arbetsgruppen vidare på projektet så fort man får positivt besked att projektet är godkänt.

Att det tagit ganksa lång tid att komma så här långt är ingen nackdel. Vi får ett välgrundat underlag för det fortsatta arbetet med utveckling av våra bygder.

Jag håller tummarna HÅRT

Fort och väl går aldrig hand i hand....

..så sa alltid min farmor. Hon var en klok kvinna som försörjde och fostrade tre barn själv.

Idag ska allt ske så rasande fort. Man hinner knappt dra andan mellan alla kovändningar och fantasifulla förslag.

I Vimmerby kommun har man, oftast i alla fall, tagit god tid på sig när beslut ska fattas i stora frågor. Trots det har det blivit fel ibland av olika anledningar.
Risken att något ska gå fel är bra mycket större när man försöker skýnda fram snabba beslut.
Remissförfaranden ses som tungrodda och gammalmodiga av vissa som är otåliga och gärna vill att allt ska ske snabbt.

Att man kanske bör ta en del stora och även en del mindre frågor en extra remissrunda för att förankra besluten ordentligt är enligt mig och många före mig ingen nackdel.

Det händer ibland att  förslag till beslut läggs fram mindre än en vecka innan man ska besluta i frågan.
Då hinner normala fritidspolitiker inte med att bilda sig en väl grundad egen uppfattning i samklang med sitt parti. Vanligtvis vill man kunna diskutera med sina partikollegor. Även de som inte har E-post.

Det vi absolut inte vill ha är en liten elit som tar snabba beslut.

I det parti jag företräder, Centerpartiet, vill vi ha rådrum för att diskutera uppkomna frågor ocvh ärenden.
Tålamod och väl förankrade beslut där man haft tid, rådrum, att tänka över besluten innan de fattats är inte helt fel.
Tålamod är en konst man förvärvar, sa min mormor, en annan mycket klok kvinna, när jag, mina syskon och kusiner ville ha någonting på direkten.
Tålamod är en bristvara idag.

Det jäser i Vimmerby kommun

Jag trodde i min enfald att vi skulle kunna samsas i kommunpolitiken i en sådan här liten kommun som Vimmerby faktiskt är. För kommuninnevånarnas bästa.
Inte  alls blev det så.
Visst lovade vissa väldigt mycket innan valet, men att man skulle vilja försämra för de allra svagaste i vår kommun DET trodde inte ens jag.
Att Omsorgsnämnden fått ett riktigt stort sparbeting samtidigt som man redan innan detta inte får slantarna att räcka på grund av att man måste följa de lagar och regler som finns för äldre och handikappomsorg.
Att man redan har stora "skulder" från minussiffror tidigare år. Att man inte fått det datastöd man så väl behöver för att kunna "rådda" hela organisationen.
Att man ska försämra skolskjutsarna för våra ungdomar som bor längst bort från skolan.
Socialnämnden ska spara jättemycket i förhållande till sin strama budget. De är redan väldigt återhållsamma med att ge familjestöd.
Jag blir orolig. Vad ska man hitta på härnäst?
Ska man dra in den lilla kollektivtrafik som finns på landsbygden idag med kompletteringstrafik två förmiddagar i veckan och Sockenturerna till närmaste tätort en dag i veckan? Eller för den delen stadsturen som finns inne i Vimmerby?

Varför vill man allt detta?
Är det för att få pengar över till att försköna Vimmerby? Är det för att kunna stoltsera med en fin men dyr kultursatsning?
Eller vill man att kommunen ska komma bättre på rankingen i någon statistik?
Vad än orsaken är så kan jag tycka att det är fel att spara på de allra svagaste.

Nu ska jag gå ut och njuta i solen en stund.

Kollektivtrafik för alla?

Det är bra för de som vill ta sig snabbt fram med buss att man satsat alltmer på stråktrafik för landsvägsbussarna. D.v.s. att bussarna ska gå på de stora riks och europavägarna i huvudsak.

Dessutom dras alltmer av dessa vägar utanför samhällen där folk bor, vilket snabbar upp transporterna.

 

Detta innebär ändå att alltfler på landsbygden får allt längre till närmaste busshållplats.

Det ställer större krav på kommunen att ordna lokaltrafik för de egna innevånarna som bor där stråktrafiken inte går fram.

 

De flesta som inte har tillgång till egen bil är väl barn, ungdomar och äldre (ofta kvinnor).

Man kan ju vara krass och mena att de själva valt att bosätta sig på landsbygden.

Det gäller för en del men många äldre bor kvar i sina hus på landsbygden långt upp i åldrarna.

Vi i Centerpartiet vill ju ha en levande landsbygd.

 

Den anropstrafik  som finns i dag i Vimmerby kommun är ytterst begränsad. Dessutom måste man ringa Taxi senast dagen innan.

"Kompletteringstrafik" är endast på förmiddagar tisdagar och torsdagar, avresa ca 9.00 hemresa ca 12.00 eftersom taxi har fullt upp med att skjutsa barn och ungdomar till skolan andra tider. Dessutom körs komletteringstrafik tre gånger om året till marknaden!

"Stadsturen" körs inom centralorten helgfria dagar måndag t.o.m. lördag.

"Sockentur" körs fredagar till ”lokal tätort”. avresa kl 9.00 och återresa kl 10.00!

Läs gärna mer om detta

http://www.vimmerby.se/trafik-infrastruktur/kollektivtrafik/

Tyvärr har inte kommunen marknadsfört detta i någon större omfattning.

 

Det är dags att se över detta i hela Vimmerby

Inne i stan, som har växt ganska mycket till ytan de senaste 30 åren behövs en fast linje gärna med tidtabell. Kanske kan man köra med en mindre buss driven med biogas?

På landsbygden kan man ha olika lösningar

I en del andra kommuner har man löst det så att man kör till och från busshållplatserna utmed stråken med mindre fordon. En del efter tidtabell och en del med hjälp av anrop.

Kanske skulle någon landvägsbuss förmiddag och någon eftermiddag kunna gå in i samhällena utefter vägen?

Ansvar Mod & Fantasi i Vimmerby

Idag har vi, maken och jag, ätit en god frukost. Den tog lite längre tid än vanligt eftersom vi kom in på en del frågor som är aktuella idag.

Bl.a. kom vi in på bondekooperationen och att den är på väg att självdö.

Det beror på många saker som var och en medverkat till den långsamma döden.

Bland många andra har det varit ett mycket diffust ägardirektiv. Detta har medfört att tjänstemännen fått alltför stort svängrum.  Det har idag fått till följd att de bönder som slutar med sin verksamhet inte kan få ut sina egna medlemsinsatser på grund av dålig ekonomi. Det kan röra sig om flera hundra tusen kronor i enskilda fall.

Tyvärr är det här något som upprepas även inom den kommunala sfären. Ta till exempel Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs AB. Där bolaget blöder pengar.

2008 gick man med dryga 3,6 miljoner i förlust, 2009 var det mer än 4,4 miljoner och 2010 omkring 6 miljoner. Vilket annat bolag kan tillåta sig så röda siffror år efter år som dessutom eskalerar. Soliditeten har dessutom sjunkit dramatiskt. 

Hur kan en styrelse få sköta en sådan verksamhet med så dåligt resultat?

Vad står det i ägardirektivet? Är det meningen att kommunen ska skjuta till stora belopp år efter år?

Vad beslutades från början när man tog initiativ till detta Kulturkvarter?

Vem har nytta av att Näs finns? Vad vet kommuninnevånarna om Näs och vet de varför de ska betala för att Näs finns?

Eller är det så att Näs är till för en liten elit av kulturarbetare.

Frågar man folk ute på gatan så har de ingen aning om allt detta. Däremot tycker man att det är viktigare att man lägger skattepengarna på kommunens kärnverksamheter.

Jag håller till fullo med dem som tycker så. Kommunens första och största uppgift är att se till att det finns bra skolor, barnomsorg och bra äldre och handikappomsorg. Vi ska ha en god infrastruktur i hela kommunen så att människor kan bo och verka här.

Vimmerby Kommuns motto är Ansvar Mod & Fantasi

Det är dags att börja ta Ansvar för att barn, gamla och funktionshindrade kan känna trygghet.

Barn och ungdomar förtjänar en säker skolväg och en bra skola. De ska inte behöva gå upp till 12 km varje dag på smala och under vinterhalvåret mörka och hala landsvägar för att komma till bussen eller taxin som kör till skolan. De ska kunna få den hjälp de behöver i skolan om de har det svårt med matten eller vad det nu är. Det är inte tillfredsställande att ett stort antal av våra ungdomar går ut nian utan att vara godkända.

Inom omsorgen om våra äldre och funktionshindrade ska man spara på det mesta. Personalen springer allt fortare. De är jätteduktiga på att pussla med sina scheman för att få det att gå ihop, men det finns en bortre gräns för hur duktig man orkar vara. Och visst vill vi väl att våra gamla föräldrar ska ha det bra på sin ålderdom.

Inom socialförvaltningen med familj- och individomsorgen ser man att allt fler behöver hjälp på olika sätt. Allt fler blir utförsäkrade ur de system som staten står för - Försäkringskassa och Arbetslöshetskassa. Då finns bara kommunens system kvar som hjälp. Det kostar stora pengar för kommunen.

Det behövs Mod för att ställa detta mot annat som vi inte behöver och som vi enligt kommunallagen inte är skyldiga att tillhandahålla. 

Om man inte har det modet kommer det att behövas en hel del Fantasi för att ge människorna de besked man kommer att bli tvungen att ge, så att man på ett bra pedagogiskt sätt kan förklara varför man förordar andra värden än att tillgodose barn, ungdomar, handikappade och gamla det de har rätt till.