Solen strålar från en blå himmel och det är så varmt att man kan lägga undan vinterjackan.
Idag har vi gravsatt urnan med stoftet efter en kär människa, min svärfar.
Hans livsgärning var att han var bonde på sin hustrus föräldragård.
Han var en framsynt och klok människa. Inte rädd för att prova nya saker eller att "uppfinna" egna lösningar. Han var av den generationen som hade fått börja arbeta redan från barnsben. Han hade en otrolig kunskapsbank som han gärna delade med sig av till andra som bad om råd.
Idag har hans trötta kropp äntligen fått komma till den sista vilan.
Vi fick ta sista avskedet av honom i strålande solsken till Frödinge kyrkas kyrkklockors ringande.
De sista åren av sitt liv orkade han inte så mycket, men han hade en god portion humor in i det sista.
Vi saknar honom jättemycket, men inser att när man levat färdigt så har man.
Tack kära svärfar. Vi ska ta hand om svärmor tills ni ses igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar