Den första månaden har bara flugit förbi. Det är otroligt så fort dagarna går när man blir äldre.
Nu vet jag också hur mycket jag får i pension.
Jag får nästan en tusenlapp mindre än när jag arbetade.
Vissa av de pensioner jag hade betalades ut med engångsbelopp, De var för små för att betalas ut månad för månad. Så kan det bli när man har många olika jobb under livets gång.
Jag är gift och har en make som har inkomst. Visserligen ingen hög inkomst men ändå så man klarar sig. Och han ska jobba ett antal år till om det går som vi tänkt oss.
Jag tycker verkligen att det är en bra pension jag får.
Men att det inte är större skillnad beror faktiskt på att jag pensionssparat under ca 25 år.
Hade jag inte gjort det hade det blivit en större skillnad.
Då hade jag fått ytterligare 1800 kr lägre pension.
D.v.s 2800 kronor mindre i plånboken. Teoretiskt i varje fall.
Kanske hade det blivit några kronor mer kvar efter skatt.
Men jag hade klarat mig även på den pensionen.
OM jag hade varit ensamstående kunde jag kanske fått bostadstillägg också. Det hade berott på hur mycket hyra jag haft.
Men om jag INTE pensionssparat så hade jag definitivt haft mindre i min plånbok.
Mitt privata pensionssparande betalas ut de fem första åren. Sedan är det slut med det.
Räknar med att när jag fyller sjuttio år (om jag lever då) så kanske jag inte har någon egen bil, och om jag har det så blir det en som drar väldigt lite bränsle.
Jag har räknat ut att jag kommer att klara mig gott på den pension jag har idag.
Visst vet jag att den kan sjunka några kronor beroende på hur konjunkturen är och vad prisbasbeloppet hamnar på.
Det blir barn, barnbarn och barnbarnsbarn som kommer att få se lite billigare presenter. De har egna inkomster och får köpa det de behöver själva. Det har de nog inget emot.
Visst ska jag komma ihåg dem på deras födelsedagar, det tycker jag är viktigt och roligt. Men med 12000 kronor mindre per år så finns det mindre utrymme för utsvävningar.
Jag ska i stället spara så jag kan åka till Gotland på semester. Helst varje år om det går och så länge jag orkar. Det är inte billigt, men jag föredrar den ön framför att åka utomlands för samma pengar. Jag har aldrig haft någon längtan efter att resa till Thailand eller något annat exotiskt land. Sverige är fortfarande det vackraste landet för mig.
Så jag har det ändå ganska bra som pensionär
Er Eva S i Frödinge
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar